Svenskt satellitinstrument i närkontakt med Phobos

Posted on mars 2nd, 2010 by Gunnar Lilliesköld

Onsdagen den 3 mars klockan 20:55:26 flyger den europeiska rymdsonden Mars Express förbi Mars måne Phobos på ett avstånd av bara 50 km. Ombord på rymdsonden finns det svenska satellitinstrumentet ASPERA-3 från Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna.

Under förbiflygningen kommer Mars Express att vara närmare Phobos än någon annan satellit varit tidigare, vilket möjliggör unika mätningar med de vetenskapliga instrumenten ombord. Forskare vid IRF tror att dessa mätningar kan ge oss mer kunskap om denna mystiska måne.
– Mars Express kommer att mäta gravitationen från Phobos. Från dessa mätningar kan man uppskatta månens densitet. Det är oklart hur Phobos blev en måne till Mars. Var det en asteroid som fångades in av Mars? Tidigare mätningar har visat på en låg densitet vilket tolkats som att Phobos är ihålig. En radar ombord på Mars Express kommer även att försöka se vad som döljer sig under Phobos yta, säger docent Mats Holmström
vid IRF.
Det svenska instrumentet ASPERA-3 kommer att studera flödena av protoner kring Phobos. Från solen strömmar laddade partiklar – solvinden – ut i solsystemet. När solvinden kolliderar med en himlakropp utan atmosfär reflekteras en del av solvinden. Detta har tidigare observerats vid jordens måne. Samma process borde ske vid Phobos.
– Det här är ett helt nytt sätt att på avstånd lära sig mer om sådana himlakroppars ytor, säger Mats Holmström.
IRF har huvudansvaret för ASPERA-3 som är ett stort internationellt samarbete med ca 15 forskargrupper som deltar från ett tiotal länder. Mars Express har befunnit sig i bana kring Mars sedan 2003.

 

Filed under: SvenskTeknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Sverige är fortfarande bäst

    I media framställs numera alltid Sverige som ”sämst i klassen” när det gäller klimat- och miljöfrågor. Det är ingen ände på eländet och klimatjournalisterna bjuder över varandra när det gäller att klaga på att vi inte når våra mål. Men i den verkliga verkligheten är vi fortfarande klart bäst i klassen både vad gäller miljö och klimat och vi har utsläppsnivåer som andra industriländer bara kan drömma om. Men vad hjälper det att vara dubbelt så bra som de andra när våra politiker lovat att vi skall vara ännu bättre. Vi lyckas med konststycket att vara i särklass bäst och ändå tvingas böta för att vi inte uppfyller våra idiotiska löften. Snacka om ”Die dummen Schweden”.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (810 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.