Annons

Pessimism inom svensk forskning och utveckling

Sveriges forsknings- och utvecklingschefer ser betydligt mer negativt på framtiden än för ett år sedan. Dessutom upplever endast en av åtta att regeringens forskningsproposition innebär några förbättringar för deras företag. Det visar Awapatents Innovationsbarometer 2008, som bygger på intervjuer med 292 svenska forsknings- och utvecklingschefer.

– Sverige är ett starkt innovationsland, och det är fortfarande fler av våra forsknings- och utvecklingschefer som ser goda förutsättningar för forskning och utveckling än som ser dåliga. Men det är oroande att de uppenbarligen anser att regeringen har misslyckats med att möta deras behov, vilket är extra allvarligt i ett allt tuffare ekonomiskt klimat, med växande hot på både nya och etablerade marknader, säger Magnus Hallin, vd för Awapatent.
Resultaten visar att lågkonjunkturen förväntas sätta betydlig press på verksamheterna inom forskning och utveckling. Det märks bland annat genom att dubbelt så många som i fjol anger att lönekostnaderna har stor betydelse för var någonstans nyanställningarna kommer att göras och dubbelt så många som i fjol tror dessutom att företaget kommer att bli mindre forskningsintensivt.
– Försiktighet är en sund reaktion på osäkerheter i omgivningen, men det vore olyckligt om företagen väljer att forska mindre i sämre tider. Uteblivna satsningar på innovation och utveckling idag innebär missade affärsmöjligheter när konjunkturen vänder uppåt igen.
Undersökningen visar också att tre gånger så många som i fjol tror att de kommer ha färre anställda inom sin FoU-verksamhet nästa år än de har idag. Trots det råder det skriande brist på personal med rätt kompetens för de jobb som finns. Två av tre forsknings- och utvecklingschefer har ganska eller mycket svårt att rekrytera rätt personal. Tillgång till rätt kompetens är dessutom den viktigaste förutsättningen för fler lönsamma idéer och uppfinningar.
Bara en av åtta forsknings- och utvecklingschefer menar att den nya forskningspropositionen kommer att innebära något positivt för deras företag. Drygt hälften är osäkra, medan nästan en av tre konstaterar att den inte innehåller något som hjälper dem.
Dessutom bekräftar rapporten den låga kvinnorepresentationen inom svensk forskning och utveckling som förra årets rapport avslöjade. Drygt fyra av tio företag har inte en enda kvinna anställd inom forskning och utveckling. Bara ett företag av sex har fler än 40 procent kvinnor.
Ett annat orosmoln som även förra årets undersökning avslöjade är att svenska företag har ett tveksamt juridiskt skydd för sina innovationer. Mindre än var tionde forsknings- och utvecklingschef bedömer att mer än 75 procent av deras innovationer är skyddade genom till exempel patent eller designskydd och en majoritet menar att det handlar om högst en fjärdedel.
– Detta är slående dåliga siffror, särskilt med tanke på att cheferna ser allvarliga och växande hot mot företagens innovationer i form av exempelvis piratkopiering. Dessutom är det bara hälften av företagen som hanterar de immaterialrättsliga frågorna på ledningsnivå.

Comments are closed.