Den 8 december invigs studio un/reals installation Virtu-Real på uppdrag av Svenska institutet (SI), vid Sveriges ambassad i Tokyo. Med en kombination av virtuell arkitektur, fysiska objekt och informationsteknik skapas ett möte mellan virtuellt och verkligt.

Besökarna kommunicerar och interagerar genom sina kroppsrörelser och mobiltelefoner med människor och miljöer i den virtuella världen Second Life. Den stora frågan blir: när slutar arkitekturen, och när tar datorvärlden vid?

– Vi har verkligen försökt ge besökarna en upplevelse av att samtidigt vara i den hårda, vektorproducerade datorvärlden och vår mjuka, mycket förnimbara DNA-baserade vardag, säger Mr. Kobayashi, från studio un/real.

studio un/real består av arkitekterna Daiki Kobayashi från Japan och Michael Matèrn från Sverige (kända också genom sina ”alter egon” Mr Kobayashi och Mr Matèrn). För denna installation har de arbetat tillsammans med +TEAM, en kreativ plattform för arkitekter, designers och andra kreatörer. Kvadrat Sanden har också sponsrat satsningen.

– Genom en lekfull sammanflätning av 2D- och 3D-ytor, kan besökarna med kroppsrörelser och mobiltelefoner interagera med varandra på ömse sidor om datorvärlden och den verkliga världen, förklarar Mr Matèrn, den svenska halvan av duon studio un/real.

Installationen, som kan kallas ”mediearkitektur”, är 4 x 14 meter stor, och genom den kan besökarna inte bara se in i den virtuella världen, utan även genom den och in i ambassaden igen. Besökare kan också skicka textmeddelanden från sina mobiltelefoner till den virtuella förlängningen av deras värld, och kommunicera med utställningsbesökare inuti datorvärlden Second Life. Besökarna i Second Life kan sedan i sin tur sms:a tillbaka till den verkliga världen.

– Mobilmeddelandena från den verkliga världen visas samtidigt som 3D-objekt i den virtuella världen, samtidigt som meddelandena från Second Life projiceras på installationens fysiska yta inne i ambassaden, förklarar Karl Peterson, projektledare för Second Life på SI.

Videostreaming kommer också att ge besökarna i såväl den verkliga som den datorproducerade världen möjlighet att se varandra. Genom användning av traditionella skandinaviska material såsom filt och papper, har studio un/real och +TEAM designat och konstruerat installationen rent fysiskt. För att ge ytterligare effekt har metoder såsom perspektivtavlor i form av 3D-collage (istället för platta målardukar) använts.

Filed under: Utländsk Teknik