Läs krönikan på webben
Efter en alldeles ovanligt kall vår har vädergudarna äntligen bestämt sig för att visa hur det faktiskt kan se ut. Här nere i Blekinge har vi nu haft några dagar med sommarvärme och naturen exploderar i en fantastisk blomning. Värme är mycket bättre än kyla. På pandemifronten är det bara att konstatera att Sverige fortfarande är europaetta inom smittspridning så det får väl bli några ord om det också.
Men först några ord om väder och klimat. De flesta har väl lagt märke till att våren varit ovanligt kall. Efter rekordkyla i februari kom visserligen en period med lite hyfsade temperaturer, men sedan bar det av neråt igen. Till och med här nere i Blekinge hade vi nattfrost nästan varje natt så sent som förra veckan.
Det är förstås viktigt att inte blanda ihop väder och klimat och väderpresentatörerna har talat mycket om ”aprilväder” de senaste par månaderna. I media klassas ju alltid kallt väder som ”bara väder” och varmt väder som ”katastrofala bevis på klimatförändringarna”. Ändå kan det kanske vara intressant att titta på vädret. Till slut blev det ju lite väl många krystade kommentarer om ”aprilväder”.
Vek av neråt igen
Hur ser det då ut egentligen? Blir det inte ständigt varmare?
Jag brukar ibland kasta ett öga på temperaturkurvorna från UAH (University of Huntsville, Alabama) De baseras på satellitmätningar från 1979 och framåt och fungerar ganska bra. Framför allt ser man trender på ett rimligt sätt.
Då ser vi också att februari var en kall månad över hela jordklotet. Faktiskt 0,05 grader kallare än medeltemperaturen för genomsnittet av den trettioårsperiod som numera används som referens (1991-2020). De enda områden som avvek var tropikerna (-0,28 °C) och Australien (+0,29 °C).
Nu skall man naturligtvis inte bryta ut en månad på det sättet, men trenden det senaste året går utan tvekan neråt. Vi har en topp 2016 och en topp i början av 2020, men just nu är vi tillbaka på den långa temperaturplatån från 2001 till 2014. Sett över längre tid ser vi ändå en temperaturstegring med 0,014 °C per år. Det skulle indikera en global temperaturökning på 1,1 °C fram till år 2100.
De lokala variationerna är förstås oerhört mycket större än så. I Sverige har SMHI mätt upp apriltemperaturer så höga som +29 °C och så låga som -36,5 °C. Skillnader på 20 °C på samma plats men olika år är inte något konstigt.
Man kan kanske tycka att klimatdebattörer borde vara glada att se temperaturen vika av nedåt igen, men så är det inte alls. När det inte fungerar att extrapolera temperaturer tar man till andra och mindre uppenbara katastrofer. Det senaste året har media översvämmats med katastrofscenarier om smältande isar och till och med att jordaxeln förskjuts på grund av klimatförändringar. Den senare profetian kommer från Per Bolund så den har inget med den verkliga verkligheten att göra.
Stor smittspridning
Men låt oss byta ämne. Pandemin grasserar fortfarande på många håll i världen och det kan kanske vara intressant att ta en titt på hur Sverige klarar sig i konkurrensen.
Den stora frågan just nu är väl hur Sverige kan ha en så hög smittspridning under så lång tid. Sedan någon vecka tillbaka är Sverige obestridlig europaetta inom smittspridning efter att Cypern (som var vår enda ”stora” konkurrent) fått ordning på sin smitta. I världen ligger vi på en omeriterande sjätteplats efter Seychellerna, Maldiverna, Bahrein, Uruguay och Kap Verde. Vi låg på åttonde plats för två veckor sedan. Övriga ca 200 länder har lägre smittspridning än vi.
För ett par månader sedan kunde vi peka på Storbritannien, som en period hade en ganska förfärlig smittspridning. Det är inte lika skojigt idag. Storbritannien har med diverse metoder lyckats att trycka ner sin smittspridning från svenska nivåer (och mer) ner till bara sju procent av den svenska. Det är samma låga nivå som Finland och till och med något lägre än Japan och Norge.
USA ligger lite högre, på en fjärdedel av den svenska smittspridningen. Indien ligger ytterligare lite högre, på nästan 60 procent av den svenska smittspridningen. Fast när media talar om Indien handlar det förstås aldrig om smittspridning och dödsfall i förhållande till folkmängd. I stället används alltid de absoluta siffrorna. Med en befolkning på 1,366 miljarder invånare blir de absoluta siffrorna mycket mera imponerande.
Indien har alltså en smittspridning på samma nivå som Frankrike och dödstal en bit lägre än Frankrike. Ungern har mer än tre gånger så många döda per miljon invånare.
Stadigt höga nivåer
Varför ligger då Sverige så omotiverat högt när det gäller smittspridning och varför har det varit på det viset så länge? Sedan vi sent omsider började testa och samla in data har vi faktiskt aldrig sett några låga nivåer. Från senhösten 2020 har vi bara ett par gånger lyckats komma under 3000 fall per dag. Toppen låg på ca 6 500 fall per dag och sedan slutet av mars har vi legat runt 5 000 nya fall per dag.
Tyvärr har nog smittspridningen till stor del politiska skäl. Naturligtvis inte så att våra politiker medvetet låtit oss bli sjuka, men den dåliga smittspårningen och den totala låsningen när det gäller munskydd har hela tiden ställt till problem. I botten för alltsammans ligger rimligen den usla katastrofberedskapen.
För när pandemin slog till i början av förra året kunde vem som helst se att Sverige inte har någon fungerande beredskap mot stora och förutsägbara katastrofer. Den här gången var det en pandemi, men samma sak hade gällt om en fientlig makt hade attackerat oss eller om någon av de andra akuta katastrofer som vi känner till hade drabbat oss.
Det sprids i luften
Den här gången var det skyddsutrustning som saknades mest. Framför allt fanns det inga munskydd och det var rimligen orsaken till att både Folkhälsomyndigheten och ansvariga politiker spelade ner munskyddens betydelse. Trots att man redan från början visste att virus av den här typen normalt sett sprids via luften handlade allt om handhygien.
I pandemins början fick vi alltså vi höra att i stort sett hela smittspridningen skedde som kontaktsmitta. Tegnell hade inte hört talas om någon som smittats på buss eller tåg och det gjorde i sin tur att bristen på munskydd inte spelade någon roll (munskydd var snarare en riskfaktor). Det viktigaste var att tvätta händerna. Tvål och vatten var förresten lika bra som handsprit (som det också var brist på).
Det här lät väldigt konstigt redan då. Eller rättare sagt – det lät som ett avancerat önsketänkande eller värre. Den här typen av virus brukar ju i första hand spridas som droppsmitta i luften eller (ännu värre) som luftburen smitta.
Idag vet vi helt säkert att Covid-19 nästan inte alls sprids som kontaktsmitta. I stort sett all smittspridning sker via luften som droppsmitta (upp till ett par meters avstånd) eller som luftburen smitta (betydligt längre avstånd). I början av pandemin visste vi inte detta helt säkert. Vi visste bara att den dominerande smittspridningen med mycket stor sannolikhet var luftburen. Det borde ha räckt…
Sändaramatörer visar spetsteknik
Gunnar Englund1940 – 2021Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.
