Industrinytta i fokus

Posted on mars 21st, 2011 by Jonas Karlsson

Stor satsning på forskning med industrinytta i fokus vid Mälardalens högskola. Åtta företag och 14 doktorander ingår i en ny, sjuårig forskarskola inom inbyggda system.

Enligt finansiären KK-stiftelsen är det "en företagsforskarskola med mycket hög industrirelevans". Även Svenskt Näringsliv understryker nyttan av ett nära samarbete mellan doktorander och företag.

Ett näringslivsperspektiv i forskarutbildningen ökar både samhällsnyttan och chanserna att doktoranderna ska få kvalificerade jobb efter examen. Detta framkommer tydligt i en ny undersökning, som Svenskt Näringsliv gjort bland doktorander i Sverige. Ändå är det bara knappt en tredjedel av doktoranderna som samarbetar med företag under sin forskarutbildning, vilket Svenskt Näringsliv ser som mycket oroande.

Men på Mälardalens högskola har man insett vikten av samverkan med företag.

– Det behövs ett bra flyt från högskolan ut till företagen, annars finns risk att akademi och industri går skilda vägar, säger Ivica Crnkovic, projektledare för högskolans nya industriforskarskola ITS EASY.

Under det senaste året har han jobbat med att få ihop företag till forskarskolan, och sedan i samråd med företagen kommit fram till intressanta, behovsmotiverade forskningsprojekt för doktoranderna inom områdena programvaruteknik, robotik och design.

ABB, Bombardier, Ericsson och Volvo är några av de större företagen som medverkar i ITS EASY. Men även mindre finns med som Västeråsföretaget CrossControl, som utvecklar och levererar elektronik- och programvarukomponenter för styrsystem till skogsmaskiner och andra fordon i kritiska miljöer.

– Vi har sedan många år ett nära samarbete, i olika former, med Mälardalens högskola. Deras forskningsinriktning och tekniska djup i kombination med industrinära ambition passar oss utmärkt och ger oss ett mervärde både direkt och indirekt i vår produktutveckling, säger Ken Lindfors, utvecklingschef på CrossControl. Han fortsätter:

– Forskarskolan är ett sätt för oss att kunna ta in kompetent arbetskraft och få direkt avsättning för doktorandernas kompetens och forskning i våra produktutvecklingsprojekt. Vidare ger det en positiv påverkan på våra ingenjörer, som får nya perspektiv kring teknologier och metoder.

De 14 doktoranderna  – där ungefär hälften nu återstår att rekrytera – kommer att arbeta både på högskolan och på sina respektive företag.

Filed under: SvenskTeknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Sverige är fortfarande bäst

    I media framställs numera alltid Sverige som ”sämst i klassen” när det gäller klimat- och miljöfrågor. Det är ingen ände på eländet och klimatjournalisterna bjuder över varandra när det gäller att klaga på att vi inte når våra mål. Men i den verkliga verkligheten är vi fortfarande klart bäst i klassen både vad gäller miljö och klimat och vi har utsläppsnivåer som andra industriländer bara kan drömma om. Men vad hjälper det att vara dubbelt så bra som de andra när våra politiker lovat att vi skall vara ännu bättre. Vi lyckas med konststycket att vara i särklass bäst och ändå tvingas böta för att vi inte uppfyller våra idiotiska löften. Snacka om ”Die dummen Schweden”.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (810 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.