Annons

Fullsatt när Nobelpristagare talade på KTH

När Nobelpristagaren i fysik, Konstantin Novoselov, besökte KTHs aula i Forumhuset lyssnade 260 studenter intensivt. Grafen lovar mycket – men inte allt.

– Det vore en överdrift att tro att grafen blir nästa stora halvledarmaterial, sade Konstantin Novoselov när han försökte tona ned förväntningarna litet.
– Jag är skeptisk till om det går att göra CMOS på grafen, som kan konkurrera med CMOS på kisel. Men för ”interconnect” i halvledarkretsar och för mycket höga frekvenser passar grafen bra.
Med grafen går det att skapa dioder utan bandgap. Dessa skulle kunna användas som IR-detektorer som kunde passa för telekommunikation. Förutom förbindningsledningar i halvledarkretsar passar grafen även för förbindningsledningar i solceller och displayer. Andra användningsområden är i ”supercap”-kondensatorer, där grafen kan ge extremt stora elektrodytor, eller som material att bygga mekaniska konstruktioner med. Grafen är nämligen ytterst starkt.
De första teorierna runt grafen formades redan på 1940-talet. Men inte förrän 2004 lyckades Andre Geim och Konstantin Novoselov praktiskt ta fram grafen. Det skedde mycket enkelt: Med en bit tapet mot grafit kunde ett atomlager lossas.
En fråga från publiken var: Varför har man inte kommit på detta tidigare. Konstantin Novoselov svarade att kanske hade man gjort försök redan på 60 talet.
Men det var Andre Geim och Konstantin Novoselov som förde forskningen framåt och som i morgon tar emot Nobelpriset för sina gärningar.
Grafit, som består av till varandra löst bundna lager av grafen, upptäcktes redan 1564 av Conrad Gessner.

 

Comments are closed.