FeTRAM ännu en ny minnestyp

Posted on november 10th, 2011 by Gunnar Lilliesköld

I jakten på att få fram snabbare och mer energibesparande minnen har universitetet i Purue tagit fram en ny typ: FeTRAM (Ferroelectric Transistor Random Access Memory).

Den nya tekniken kombinerar kisel-nanotrådar med ferroelektriska polymerer för att bilda en ferroelektrisk transistor. Om ett elektriskt fält appliceras, ändrar transistorn sin polaritet mellan "0" och "1".
Tillverkningsprocessen följer dagens konventionella produktionsmetoder för CMOS-kretsar.
Fördelen med FeTRAM, jämfört med kommersiella FeRAM är att FeTRAM är icke-flyktigt minne, dvs det håller kvar minnesinnehållet när matningsströmmen bryts. Minnet behöver bara ca 1 procent av den energi som vanliga halvledarminnen drar.
Om FeTRAM skulle kunna ersätta dagens minneskretsar i bärbara datorer skulle batteritiden förlängas avsevärt.

 

Filed under: Utländsk Teknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Sverige är fortfarande bäst

    I media framställs numera alltid Sverige som ”sämst i klassen” när det gäller klimat- och miljöfrågor. Det är ingen ände på eländet och klimatjournalisterna bjuder över varandra när det gäller att klaga på att vi inte når våra mål. Men i den verkliga verkligheten är vi fortfarande klart bäst i klassen både vad gäller miljö och klimat och vi har utsläppsnivåer som andra industriländer bara kan drömma om. Men vad hjälper det att vara dubbelt så bra som de andra när våra politiker lovat att vi skall vara ännu bättre. Vi lyckas med konststycket att vara i särklass bäst och ändå tvingas böta för att vi inte uppfyller våra idiotiska löften. Snacka om ”Die dummen Schweden”.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (810 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.