Den svenska mikroelektronikforskningen är internationellt framstående och har stor potential att skapa nya företag enligt utländska experter. Men de påpekar att det krävs både riskkapital och entreprenörsutbildning.
Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet och VINNOVA har i en utvärdering av svensk mikroelektronikforskning funnit att denna bedrivs på mycket hög internationell nivå. Sammanlagt 111 projektledare har utvärderats. Inom vart och ett av sex delområden finns exempel på världsledande forskning.
Kiselbaserade komponenter, höghastighetselektronik och organisk elektronik är mycket viktig för svensk industri. Nanoelektroniken bedöms få stor betydelse på lite längre sikt. Inom områdena fotonik och systemdesign är svenska forskare också internationellt uppmärksammade och enskilda projekt är världsledande.
Utvärderingen påpekar att andelen kvinnor bland forskare och ingenjörer inom svensk mikroelektronik är låg och här finns en outnyttjad resurs. Utvärderarna pekar också på att många professorer förväntas finansiera sin egen lön genom externa bidrag, vilket inverkar negativt på konkurrensförmågan. De efterlyser vidare ökad rörlighet mellan olika lärosäten och konstaterar att den rådande sneda åldersfördelningen inom området kan leda till brist på forskningsledare.
Samarbetet mellan olika centra fungerar bra. Däremot ser utvärderarna ett gap mellan den akademiska och den industribaserade forskningen. De efterlyser mer samarbete mellan ingenjörer och forskare inom fältet. Acreo – ett forskningsinstitut inom mikroelektronik, optik och kommunikationsteknik – framhålls som ett utmärkt exempel när det gäller att överbrygga klyftan. Även MyFab – ett nätverk för samarbete mellan renrummen vid KTH, Chalmers och Uppsala universitet – lyfts fram som ett lyckat exempel.

Filed under: SvenskTeknik