Sensorer för flygsäkerhet

Underhållet ska bli enklare med nya sensorer som övervakar flygplanens skal. Om dessa sensorer upptäcker hål eller sprickor i flygplanskroppen kommer de skicka ett meddelande via en radiosignal till en central övervakningsenhet.

Energibehovet för den här funktionen extraheras genom temperaturskillnader, rapporterar Fraunhofer Research i ett pressmeddelande. Om en fågel krockar med ett flygplan kan konsekvenserna bli fatala, och då inte bara för fågeln själv. Krocken kan deformera strukturen på flygplanskroppen och orsaka stress i materialet som senare kan utvecklas till sprickor.

I framtiden kan sensorer, inbyggda i flygplanskroppen, komma att detektera den här typen av skador på ett tidigt stadium och förenkla underhåll och reparationsarbeten. Sensorerna är små och behöver ingen kabeldragning eller batteriförsörjning och kan därför placeras på ställen i flygplanskroppen som annars är svåra att nå. De använder energi genererad från temperaturskillnader mellan utomhusluften (runt -20° till -50°C) och passagerarkabinens temperatur på runt +20°C.

EADS (European Aeronautic Defence and Space Company) innovativa arbete leder utvecklingskonsortiet. Forskare vid Fraunhofer Institute for Physical Measurement Techniques, IPM, i Freiburg utvecklar energiförsörjningssystemet för sensorerna.

– Vi använder termoelektriska generatorer, utvecklade i samarbete med Micropelt GmbH, och anpassar dem så att de kan fungera effektivt. Termoelektriska material är halvledare som genererar elektrisk energi genom påverkan av temperaturskillnader. Om ett antal av dessa termoelektriska element seriekopplas alstras tillräcklig energi för att försörja sensorerna och radioenheterna som sänder mätresultaten till den centrala enheten. Vi optimerar också värmeflödet, förklarar Dr. Dirk Ebling, forskare vid Fraunhofer IPM i ett pressmeddelande.

Utvecklingen av en prototyp för hela systemet som innehåller sensorer, termoelektriska generatorer, energilagrande enheter, elektronik for laddning och signaltransmissionsmoduler planeras vara klar om cirka tre år och då förhoppningsvis ge ett system som kan användas för serieproduktion.

Comments are closed.