Annons

Beviljad SIO väckte jubel på årsmötet

Ett års gemensamt, intensivt arbete med att utforma forsknings- och innovationsagendan ”Smartare Elektroniksystem för Sverige” gav resultat: Vinnova, energimyndigheten och Formas utsåg IKT – Elektronik till ett strategiskt område, SIO. Mötet leddes av Maria Månsson, styrelseordförande och Lena Norder, vd för Svensk Elektronik.
Maria Månsson berättade på årsmötet vad som nu skall hända, Anders Rune, chefekonom, gav en bild av den rådande konjunkturen, Magnus Eriksson, Stockholmsmässan,  presenterade en undersökning  av hur vårens stora branschevent S.E.E. utföll och Jan Walkenström, pr-företaget Drive, ”coachade” medlemmarna att göra mer för att värva medlemmar.
Det var sju organisationer som stod bakom ansökningen av SIO:  Branschorganisationen Svensk Elektronik, Acreo Swedish ICT, Chalmers, KTH, LTU, PhotonicSweden och Swerea IVF. Koordinator var Leif Ljungqvist, vd för Acreo Swedish ICT.
– Vi har lyckats få ihop dessa olika världar av olika kulturer i olika delar av landet, summerar Maria Månsson, ordförande i Svensk Elektronik.

Av 250 återstod fem
Hon berättade på mötet att 250 företag/organisationer ansökte om att få göra en forsknings- och innovationsagenda och 75 gavs möjlighet att  arbeta fram en sådan. Av dessa lämnade 33 in skisser på program för hur de ville gå vidare och genomföra sina agendor, men bara 18 av dessa valdes ut att få lämna in en fullständig ansökan. Efter en intervju med 9 utvalda beslöt Vinnova, Energimyndigheten och Formas den 19 maj att slutligen bevilja fem SIO-program – varav elektronik var ett!
Programmet heter ”IKT  Elektroniska komponenter och system”. I den bakomliggande FoI-agendan ”Smartare Elektroniksystem” hade tre utmaningar  lyfts fram som strategiska för att skapa konkurrenskraft och tillväxt Dessa är:
* Att få en effektivare värdekedja för den svenska elektronikindustrin.  Stärka kompetensöverföring och samverkan samt stärka vissa områden som byggsätt och produktionsteknik.
* Att stödja och utveckla områden som besitter excellens, dvs utvalda spetsområden.
* Kompetensförsörjning. Elektronikindustrin har idag allt större problem med att finna kompetenta medarbetare att anställa/anlita.

Organisationen utsedd
I juni startar arbetet med att etablera en organisation för  detta program. På basis av tidigare erfarenhet, där alltför liten tid medgavs, tillåts uppstartsfasen sträcka sig från juni till  december.  Under etableringsfasen skall också minst ett projekt hinna igång.
Som ordförande i programkommittén för ICT ECS har valts Mats Odell, som tillträder efter valet i september. I styrelsen ingår en rad mycket kompetenta personer i spannet från små ”start-up”-företag till större, etablerade företag och universitet:
Mats Odell, ordförande
Bo Wass, CEO Autoliv Electronics AB
Pontus de Laval, CTO Saab AB
Maria Månsson, Prevas AB/ ordf. Svensk Elektronik
Mikael Joki, CEO Eskilstuna Elektronikpartner AB
Markus Renlund, grundare och CEO Ascillon
Stefan Svensson, R&D manager, ABB CRC
Edvard Kälvesten, CEO Silex AB
Håkan Karlsson, Cobolt AB
Leif Ljungqvist, CEO Acreo Swedish ICT AB
Jerker Delsing, prof. Luleå Tekniska Universitet
Carl-Mikael Zetterling, prof. KTH

Försiktig konjunkturbarometer med plustecken
Teknikföretagens chefekonom, Anders Rune, gav på årsmötet en prognos för konjunkturen och arbetsmarknaden. Den pekar på att vi får en begränsad tillväxt i år.

– Nu är konjunkturen på väg upp och vi kan se en begränsad tillväxt under 2014.

Medan konjunkturen i USA sedan 2009 har ökat linjärt har Europamarknaden varit trög.
Anders Rune sammanfattar skillnaderna såhär:
– I USA har man bitit ihop för att komma igen efter konjunktursvackan medan man i Europa har arbetat för att skydda sig. Så är exempelvis försäljningen av lastbilar i USA nu god.
Sverige är ett av de länder som har klarat krisen bra. Men Sveriges export påverkas mycket av Europamarknadens utveckling. Tyskland rullar på bra medan utvecklingen i Frankrike, Italien och Spanien nu tycks ha bottnat i en utveckling åt rätt håll.
– Tyskland har stärkt sin position tack vare att de är arbetsamma, flitiga och effektiva. Vi ser nu hur den tyska bilindustrin tar fart. Detta påverkar också andra länder. Exempelvis tillverkar den tyska bilfabrikanten Audi bilar i Tjeckien, bilar som sedan exporteras till USA.
– Förr devalverade Frankrike och andra länder när man hamnade i kris. Nu kan de inte det längre, vilket har hållit tillbaka löneökningar. Tyskland kan dra stor nytta av sitt lärlingssystem.

Alla högkostnadsländer tappar
– Sydkorea, Österrike och Tyskland är de enda högkostnadsländer som inte har haft en nedgång i produktionen.
– Det går trögt för de europeiska länderna men produktionsvolymen pekar ändå uppåt. Grundtipset är att det kommer att fortsätta så i ett år, säger Anders Rune.
I Norden utvecklas Norge mycket bra tack vare sin offshoreindustri.
– Norge är värdsledande inom segmentet utrustning för stora havsdjup och den Norska produktionsvolymen drar ifrån industrierna i Danmark, Sverige och Finland.
Tack vare lägre löner i Sverige kan norska företag dra nytta av att producera i Sverige.
Den svenska industrin har i stort sett behållit produktionsvolymerna till samtliga marknader, men försäljningen till andra svenska industrier har minskat.
I Sverige agerar bil- och transportmedelsindustrin draglok. Exportmarknaden för tunga fordon till Europa ökar nu.

Säkerhetspolitik
Rysslands agerande på Krim i Ukraina har radikalt förändrat det säkerhetspolitiska läget för Sverige och den svenska industrins utveckling, såväl kort- som långsiktigt. I dagsläget är det svårt att utvärdera hur stor inverkan detta har på industrin.

Stort fall 2011
Under 2011 kunde man notera ett gigantiskt tapp i leveranser av svenskproducerad materiel som går på export. Exportsiffran minskade drastiskt från 100 miljarder kronor till 40 miljarder kronor.
Förklaringen ligger att Ericssons fabrik i Gävle stängdes och all produktion flyttades till Estland. Sedan dess har produktionsvolymen för teleprodukter fortsatt att falla.
– Hittills har året varit en besvikelse, med 30 procent nedgång, och förra året minskade produktionen med 10 procent. Däremot fortsätter antalet anställda att minska vilket innebär ökad produktivitet.

Förbättrade marginaler
Konsumentpriserna har legat stilla sedan 2011 medan exportpriserna är på väg upp. I år har de ökat med 2 procent. Det betyder att marginalerna ökar.

Medlemsvärvning på gång
Svensk Elektronik har  under våren gjort en kraftsamling för att stärka organisationen med fler medlemmar, för att få kraft att åstadkomma än mer nytta för branschen, både inom det egna nätverket och för påverkan på myndigheter och inte minst Vinnova.  Årsmötets deltagare var med på noterna om hur viktigt det är att tipsa sina kollegor i andra företag om värdet med medlemskap. En uppmaning som tål att upprepas.

– Den är en utmärkt startpunkt för att värva fler medlemmar. Och vi kan bli många fler!

Under S.E.E. arbetade Svensk Elektronik aktivt för att få nya medlemmar och en rad nya företag har valt att vara med. Vi återkommer till dem!
– Vi har ca 150 företag på gång som medlemmar och har som mål att få in 30 av dem i år, sade Jan Walkenström under årsmötet där han gav de närvarande i uppgift att kontakta minst två potentiella medlemsföretag.
Bland de åtgärder som Drive har bidragit med är att skapa en ny logotype för Svensk Elektronik och ett nytt formspråk för broschyrer och annan tryckt information samt för hemsida och övrig Internetverksamhet.
Läs mer om engagemanget för att stärka svensk elektronikindustri på www.kraftsamla.nu eller gå in på föreningens hemsida på www.svenskelektronik.se

Så blev S.E.E.
Under årsmötet berättade Magnus Eriksson, Stockholmsmässan, om den besökaranalys som underökningsföretaget Fairlink har gjort av eventet S.E.E. i april på Kistamässan.

Magnus Eriksson.

Till S.E.E. kom 4331 besökare, vilket var ca 300 färre än på S.E.E. 2012. Med tanke på trenden mot allmänt krympande elektronikmässor var det en måttlig nedgång även om förhoppningar naturligtvis fanns att besökarantalet i stället skulle ha ökat.
Det totala intrycket var att 13 procent (15 procent 2012) av besökarna tyckte att mässan var mycket bra och 60 (64) procent tyckte att den var bra.
Av besökarna ville på mässan ville 40 (39) procent träffa befintliga leverantörer, 31 procent (38) ville finna nya leverantörer och 36 procent (41) ville se på nyheter. 53 procent av besökarna diskuterade konkreta projekt med utställarna, 26 procent bokade möten efter mässan och 18 procent begärde offerter..
”Bra seminarier” var en genomgående reflektion! Seminarieprogrammet lockade 1518 besökare.
20 procent av mässbesökarna kom från stora företag, men en skillnad från tidigare mässor var att antalet enmansföretag hade ökat.
Av mässbesökarna var 51 procent intresserade av komponenter, 32 procent intresserade av embedded, 34 procent av kontraktstillverkning och 40 procent av test & mät. Här noterar man ett ökat intresse för dessa område, medan intresset för EDA hade minskat till 9 procent (23).

Comments are closed.