5,7 miljoner till 3D-teknik

Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Gävleborg och Högskolan i Gävle satsar tillsammans 5,7 miljoner för att regionens företag ska kunna dra nytta av den senaste utvecklingen av 3D-tekniken.


Stefan Seipel med en ”range camera” som mäter en 3D bild. Bilden på skärmen i bakgrund är en 3D laserskannad del av en industriell facilitet

– Med vår spetskunskap inom 3D-digitalisering ska vi hjälpa regionens företag att specialisera sig smart, säger Stefan Seipel, professor i datavetenskap vid Högskolan i Gävle.
Stefan Seipel vill skapa förståelse och kunskap hos företag om vad 3D-digitalisering innebär, när det gäller positioneringsteknik och mätteknik, för att forskarna sedan ska kunna anpassa tekniken så att det passar företagens behov.
– Om företagen kan skapa nya attraktiva tjänster genom 3D-teknik, så utvecklas deras affärsmöjligheter.
Stefan Seipel ser detta som en fantastisk möjlighet att utveckla produkter och att kunna bedriva forskning inom 3D-teknik, produkter som kan effektivisera produktionen, höja kvaliteten och underlätta processer, eller för förebyggande underhåll inom industrin. Han ger oss också några hypotetiska exempel för att illustrera vad detta kan innebära:

Vid positionering av varor i svårtillgängliga miljöer, för att förädla logistiken i varuflödet i en stor produktionsanläggning. Produkter som i processen går genom fabrikshallar, kanske finns ute på en gård där det ibland är kallt och kanske med ingen täckning av WIFI och dålig täckning av satelliter.
– Det handlar i allra högsta grad om rumsliga data, att förvalta ett lager optimalt, att planera rutter, transportsträckor, hyllplatser med mera. Då behövs nya sätt att tackla dessa utmaningar.

Om en stor tank innehåller en farlig vätska som är känslig för uppvärmning och då förändrar sin form kan det handla om millimetrar. Idag är det möjligt att, med modern 3D-teknik, kontinuerligt mäta om tanken förändrar sin form och på så vis kunna dra slutsatser om det är farligt tryck inuti eller om det är konstiga processer som pågår.
– Det kan vara en tank, en industriugn, eller det kan vara en bro, som man kan mäta i syfte att upptäcka underhållsbehovet och förhindra till exempel ett broras.

När man har lastkranar som ska lasta antingen interaktivt eller helt automatiskt, vill man ju gärna ha navigationsstöd. Ibland kan det vara svårt för den som styr en kran, inte bara på en lastbil utan också på en byggarbetsplats, att se var man ska släppa sin last.
– Det kan man mäta i förväg, om man vet hur byggnaden ser ut, och visa det från ett annat perspektiv för operatören.

Stefan Seipel säger att det finns olika mättekniker, alla med sina olika för- och nackdelar och begränsningar och att det just är det de vill ta reda på tillsammans med medverkande företag. Att företagen när de ser en möjlighet oftast inte vet om detta kommer att fungera, om de kan köpa en sådan utrustning.
– Vi kanske måste testa detta i en studie, och så ser vi behovet och kan kanske utveckla detta och då blir det forskning. Så det handlar både om framtagning av ny kompetens och kunskap, men också om kunskapsöverföring till företag om 3D-digitalisering.

Text: Douglas Öhrbom
Foto: Anna Sällberg

Comments are closed.