Annons

Vinnova satsar på nano och design

Vinnova satsar sammanlagt 26 miljoner kronor på 15 projekt avsedda för kommersialisering av designade material och nanomaterial.

Satsningarna ska bland annat användas för utveckling av materialkoncept för användning i värmekameror, proteser, motorventiler, bergborrar, avgasreningssystem och solceller.

Vinnovas program "Designade material inklusive nanomaterial" ska underlätta kommersialisering och nyttiggörande av forskningsresultat, är det tänkt. Detta sker genom etappvis ökande finansiering av projekt som sträcker sig från möjlighetsprövning av idéer kring användning av designade material och verifiering av materialkoncept till industrialisering och uppbyggnad av nätverk och fungerande ”värdekedjor”, enligt ett pressmeddelande från myndigheten.

Inom programmet finansieras också svenskt deltagande i transnationella samverkansprojekt från utlysningen MNT ERA-Net Transnational Call 2009. MNT ERA-Net är ett EU-projekt som ska stärka konkurrenskraften hos europeisk industri genom ökad koordinering av FoU-aktiviteter inom mikro- och nanoteknik.

Bland projekten kan nämnas ett som kommer att handla om något som benämns som tryckbara elektrolytnanogeler och som ska hanteras av Acreo AB i Norrköping. Summan är satt till 300 000 kronor och handlar om elektrolytnanogel inom användningsområdet tryckta displayer.

I ett annat projekt, om gränsskiktsmaterial i koncept för värmebehandling i elektroniksystem, ges 600 000 kronor till SHT Smart High-Tech AB i kållered medan IRnova AB i Kista får 1 200 000 kronor för industrialisering av en T2SL-baserad IR-detektor, ett koncept för högpresterande infrarödsensorer till värmekameror. På rymdstyrelsens hemsida beskrivs T2SL (som står för “type II super lattice”) som ett sätt att av tunna skikt av InAs och GaSb göra sensorer för infraröd strålning. Med IR-strålning kan man från en satellit studera jorden och atmosfären. Över tid kan man se hur till exempel isars eller floders temperatur varierar och på så sätt studera klimatförändringar. Temperaturskillnader och information om hur mycket vattenånga atmosfären innehåller fungerar som indata till väderprognoser.  De sensorer som behövs för att få ut den information man är intresserad av tillverkas inte i Europa idag och de som finns kräver dessutom kylning till mycket låga temperaturer. Med projektet T2SL för jordobservation vill IRnova visa att T2SL är en bättre teknologi för denna typ av applikationer. Framför allt vill man visa att sensorn fungerar vid högre arbetstemperaturer (då kan kylsystemen vara mindre och lättare) och att de har högre operabilitet, vilket som definieras med färre döda bildelement.

Comments are closed.