Tusen processorer om sex år
– Moores lag går att översätta direkt i antal processorkärnor. Det innebär att vi kommer att se komponenter med mer än tusen processorkärnor om sex år.
Det här sade professor Anant Agarwal från MIT på dagens multicorekonferens, anordnad av SICS. Och han hävdade också att det finns rimliga sätt att programmera de kommande systemen.
Anant Agarwal hade bestämt sig för att inte tala så mycket om problem, utan mer om möjligheter. Därför utgick han från sin andra roll, som grundare av multiprocessorföretaget Tilera. Där har han utvecklat en multiprocessorarkitektur där de olika processorerna kommunicerar via ett meshnätverk. Idag finns en komponent med 64 processorkärnor.
– Varje processor måste vara kraftfull nog att köra ett operativsystem, men ändå tillräckligt enkel för att inte kräva för stor kiselarea. Jag har en regel (Kill) som går ut på att en processorkärna får bli mer komplex, så länge det är effektivare än att lägga in fler kärnor.
Nyckeln till att kunna konstruera bra komponenter med många kärnor på ett chip ligger enligt Agarwal i kommunikationen. Bussar är redan omöjliga, men meshnät har stora fördelar, inte minst på grund av de korta ledningslängderna. Det håller ned effektförbrukningen.
– Vår komponent drar bara 8 W om man kör i 700 MHz med alla 64 kärnorna.
Det stora problemet är naturligtvis mjukvara, men Agarwal tror på en stegvis övergång.
– Vi måste ta det steg för steg, från sekventiella program till att på allvar dra nytta av tekniken. I framtiden är jag övertygad om att enskilda processorer kommer att betraktas på samma sätt som vi idag ser de logiska elementen i programmerbar logik. När jag började använda programmerbar logik hade jag tillgång till ett fåtal LUTar. Idag innehåller de största komponenterna över en miljon. På samma sätt kommer det att bli med processorer.
Filed under: SvenskTeknik