Trygghetslarm med digital teknik utvärderas

Som del av ett regeringsuppdrag börjar Borås Stad nu på bred front införa och utvärdera ett nytt, säkrare och helt digitalt system för trygghetslarm som kan använda både bredbandsnäten och mobilnäten.

Syftet är att öka säkerheten för äldre och funktionshindrade samt att underlätta teknikskiftet för svenska kommuner där delar av det analoga telenätet i Sverige är under avveckling.

Projektet drivs av Borås Stad i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, Hjälpmedelsinstitutet, Post- och telestyrelsen samt larmcentraler. I en första omgång handlar det om 500 digitala trygghetslarm, CareIP, med tillhörande system, i-care online, som ska installeras och utvärderas i Borås.

De nya trygghetslarmen utvecklas och levereras av svenska Care Tech AB, som uppger sig vara först i världen med helt digitala trygghetslarm och även först med en dubbel nätlösning via både bredbandsnät och mobilnät.

– I det teknikskifte som sker nu är det mycket viktigt att se till att hela kedjan i ett trygghetslarmsystem är digital, och inte bara vissa delar. Annars riskeras säkerheten för de äldre och andra användare, vilket är vad som hänt i en del uppmärksammade fall där analog teknik blandats med digital signalöverföring, säger Magnus Ekqvist vd för Care Tech.

– Kunskaperna om de här frågorna brister hos många kommuner, nätoperatörer och användare. Därför är det mycket bra att Borås Stad nu tar tag i detta ordentligt så att de äldre får ökad säkerhet, samtidigt som landets kommuner får en vägledning till en mycket effektivare hantering av trygghetslarmen.

Fördelarna med helt digitala trygghetslarm uppges handla både om säkerhet och om effektiv hantering. Med digitala trygghetslarm kan den som övervakar larmen hela tiden se om varje larmenhet är online, och agera snabbt om förbindelsen bryts. Med analoga trygghetslarm via det analoga telenätet måste man däremot kontrollringa användaren regelbundet, vilket vanligen görs en gång per dygn. Det innebär att många analoga trygghetslarm, trots dessa resurskrävande kontrollrutiner, kan vara ur funktion upp till 24 timmar utan att det uppmärksammas.

Med trygghetslarm via det analoga telenätet finns också en delvis dold risk när teleoperatören eller någon annan i larmkedjan sätter in en digital utrustning (exempelvis en digital router eller växel) någonstans i kedjan, vilket då gör telenätförbindelsen känslig för strömavbrott. Med heldigitala trygghetslarm upptäcker man snabbt alla typer av avbrott. Med den dubbla nätlösningen via både bredbandsnät och mobilnät kan säkerheten ökas ytterligare.

För kommuner förenklas också hanteringen och överskådligheten betydligt med helt digitala trygghetslarm. Man behöver bland annat inte åka ut till användarna enbart för att ändra inställningar i larmet utan kan göra det direkt online från en dator via internet. Den enklare hanteringen spar mycket tid som istället kan används till mer kvalitativa besök och kontakter med de äldre och andra brukare. Digitala trygghetslarm ger också större möjlighet att förfina, utveckla och individanpassa larm- och trygghetstjänsterna, enligt ett pressmeddelande.

Några punkter om trygghetslarm

  • I Sverige finns cirka 160 000 användare av trygghetslarm. De allra flesta bygger på analog teknik via det analoga telenätet (via koppartråd).
  • I Sverige pågår en avveckling av det analoga telenätet som enligt olika bedömningar ska vara klar inom några år. Samma sak sker i flera andra europeiska länder.
  • Trygghetslarm bygger på en hel kommunikationskedja som omfattar användare, tele- eller nätoperatör, larmcentral, kommun och omsorgsverksamhet.
  • Trygghetslarm är en svensk innovation enligt Care Tech. Den första trygghetstelefonen konstruerades 1975 av bland andra CareTechs grundare Jan-Erik Larsson. Sverige är även idag ett av världens ledande länder på området. Care Tech är först i världen med helt digitalt trygghetslarm via både bredbandsnät och mobilnät.
  • En växande äldre befolkning i Sverige och många andra länder talar för ett ökat behov av kommunikationsbaserade trygghetslösningar i egna hem och inom omsorgen.

Comments are closed.