Plasttransistor som styrs med hög precision

Posted on maj 16th, 2012 by Jonas Karlsson

I en artikel i högt rankade tvärvetenskapliga tidskriften PNAS beskriver Loïg Kergoat, forskare i gruppen för organisk elektronik på Linköpings universitet, hur transistorer i plast nu kan styras med stor precision.

Forskargruppen i organisk elektronik vid Linköpings universitet, under ledning av professor Magnus Berggren, väckte stor uppmärksamheten för ett år sedan när Lars Herlogsson i sin doktorsavhandling visade att det är möjligt att bygga upp fullt fungerande och tryckbar fälteffekttransistorer i plast.

Loïg Kergoat, postdoktor i samma forskargrupp, visar nu i en artikel i högt rankade tvärvetenskapliga tidskriften PNAS, att plasttransistorn kan styras och kontrolleras med stor precision.

Ska en transistor vara användbar i en logisk krets måste den så kallade tröskelspänningen, där transistorn slår om från av till på, från noll till ett, vara väl definierad. Loïg Kergoat har visat att man genom att byta material i gate-elektroden, den elektrod i en transistor som styr strömmen genom de båda andra elektroderna, successivt kan flytta tröskelspänningen.

– Transistorer uppbyggda av organisk elektronik behöver kunna styras med svaga spänningar, gärna så nära noll som möjligt, säger Loïg Kergoat.

Genom att byta elektrodmaterial från exempelvis guld till kalcium minskades tröskelspänningen med så mycket om 0,9 volt.

– Detta innebär att vi mycket exakt kan kontrollera en av de viktigaste egenskaperna i våra transistorer, vilket har stor betydelse när vi skall bygga kretsar av olika slag, säger Magnus Berggren, professor i organisk elektronik.

Forskningen bedrivs i ett samarbete mellan gruppen för organisk elektronik, institutionen för teknik och naturvetenskap, Linköpings universitet, campus Norrköping och en forskargrupp vid Université Paris Diderot, Paris 7 där Magnus Berggren också varit gästprofessor 2009-2011.

Artikeln, Tuning the Threshold Voltage in Electrolyte-Gated Organic Field-Effekt Transistors är publicerad i PNAS Proceedings of the National Academy of Science of the USA.

Läs mer på LiUs foskningswebb: http://www.liu.se/forskning/forskningsnyheter/1.344090?l=sv

Filed under: SvenskTeknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Sverige är fortfarande bäst

    I media framställs numera alltid Sverige som ”sämst i klassen” när det gäller klimat- och miljöfrågor. Det är ingen ände på eländet och klimatjournalisterna bjuder över varandra när det gäller att klaga på att vi inte når våra mål. Men i den verkliga verkligheten är vi fortfarande klart bäst i klassen både vad gäller miljö och klimat och vi har utsläppsnivåer som andra industriländer bara kan drömma om. Men vad hjälper det att vara dubbelt så bra som de andra när våra politiker lovat att vi skall vara ännu bättre. Vi lyckas med konststycket att vara i särklass bäst och ändå tvingas böta för att vi inte uppfyller våra idiotiska löften. Snacka om ”Die dummen Schweden”.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (810 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.