CMOS vinner en gång till

Läs krönikan på webben

Den här gången tänkte jag kasta ett öga på Klas-Håkan Eklunds ganska fantastiska LDMOS i kisel. Han har flyttat fram CMOS-teknikens positioner mycket längre än vad någon kunde tro var möjligt och utvecklat något som kan bli otroligt viktigt för världsekonomin.

Som motpol kan vi konstatera att Sverige sedan några veckor har Europas högsta spridning av Covid-19. Dagens presskonferens från BRÅ visar också att vi ligger näst högst i Europa när det gäller dödligt våld med skjutvapen. Men vi börjar med CMOS.

Det är visserligen en månad sedan vi presenterade Klas-Håkan Eklunds teknik i artikeln ”Ny LDMOS: Snabb som GaN men till Si-kostnad”. Men det finns säkert många som inte insett hur stora konsekvenser den här nyheten kan få.

CMOS vinner igen
Det handlar alltså om vad som är möjligt att göra i vanlig CMOS. Jag brukar med jämna mellanrum använda rubriker i stil med ”CMOS vinner igen” och hittills har det oftast handlat om integration, energiförbrukning och maximal klockfrekvens. Sedan CMOS-tekniken tog över på allvar i mitten av åttiotalet har den nästan alltid lyckats slå ut konkurrerande teknologier. Det mesta som man trodde skulle kräva nya teknologier har visat sig vara möjligt att göra i billig CMOS.

Men de senaste åren har det sett ut som om CMOS skulle tvingas stryka på foten på en viktig del av kraftområdet. Allt fler tillverkare har satsat på GaN för att klara kraven på verkningsgrad och kompakta konstruktioner i högeffekttillämpningar. GaN-tekniken har till slut fått sitt genombrott.

Samtidigt skulle naturligtvis alla välja CMOS om det var möjligt. CMOS är mycket billigare och det finns hur många fabriker som helst som kan producera CMOS-komponenter. Med CMOS blir det också lätt att integrera styrelektroniken på samma chip som kraftelektroniken – något som är närmast ovärderligt.

Nu har alltså Klas-Håkan Eklund lyckats där så många har misslyckats. Hans LDMOS har prestanda som GaN men kan produceras i helt vanliga CMOS-fabriker. Utvecklingspotentialen är enorm.

Kort steg till produktion
Det intressantaste med Eklunds innovation är att steget från innovation till produktion blir så kort. Normalt sett kräver innovationer ny infrastruktur, men här är det faktiskt precis tvärtom. GaN-baserad kraftelektronik har visserligen kommit en bit på väg när det gäller nödvändig infrastruktur, men ligger ändå milsvitt efter CMOS.

Därför blir också konkurrenssituationen mycket speciell. Rimligen kommer Eklunds teknik att konkurrera ut GaN på de områden där den är likvärdig. Det finns säkert områden där GaN är tillräckligt mycket bättre, men frågan är vad som händer när stora delar av den tänkta marknaden försvinner. Kommer till exempel prisutvecklingen för GaN att bli lika positiv som man har trott?.

Här finns verkligen all anledning att följa utvecklingen.

Bäst på att vara sämst
Från den här framgångssagan känns det klart tråkigare att gå till de andra områden där Sverige just nu verkar vara ”bäst i klassen”. I morse hade till exempel BRÅ (Brottsförebyggande rådet) en presskonferens där man presenterade obehaglig statistik. Tydligen ligger Sverige nu näst högst i Europa när det gäller dödligt våld med skjutvapen. Bara Kroatien ligger ett snäpp före.

När det gäller Covid-19 har Sverige i alla fall en trygg förstaplats. Sedan några veckor har vi klart störst smittspridning i Europa. Under april kämpade Cypern och Turkiet med oss om förstaplatsen och några dagar lyckades till och med Litauen sticka upp men nu verkar vi ha en stadig ledning.

Vi lyckades visserligen aldrig komma högre än sjätteplats på världsrankingen (av 210) och just nu ligger vi ”bara” på tolfte plats. Men vi kan i alla fall trösta oss med att ha en större smittspridning än alla de länder vi brukar tycka om att jämföra oss med.

Sverige blev ett problem
Sedan pandemin startade har myndigheter och politiker undvikit att jämföra Sverige med andra nordiska länder. Orsaken är naturligtvis att vi klarat oss så dramatiskt mycket sämre än grannländerna. Vi har tio gånger fler dödsfall per miljon invånare än Norge och mer än åtta gånger fler än Finland.

Faktum är att Sverige snabbt kom att bli ett jätteproblem för våra grannländer. Sverige har under hela pandemin legat som en pesthärd mellan Norge och Finland. Alla tankar på att hålla Skandinavien hyfsat pandemifritt har fallit på Sveriges usla pandemihantering.

Som tur är lyckades läkemedelsföretagen ta fram ett vaccin på rekordtid. Men tänk bara vad som annars skulle ha blivit resultatet. Redan nu är det nordiska samarbetet skadeskjutet även om vaccineringarna förhoppningsvis kommer att resultera i ett mera normalt läge på sikt.

Kanske vi annars fått se höga stängsel och permanenta hårda gränsposteringar mellan Sverige och grannländerna. EU skulle kanske ha invändningar mot en hård gräns mellan Finland och Sverige, men Sverige har nog tillräckligt många ovänner i EU för att få igenom ett undantag. Det kunde bli en sista dödsstöt för det gamla Nordensamarbetet.

Bolund hutar åt Kina
Sveriges politiker är kanske inte så duktiga på att ta hand om de svenska problemen men på den internationella arenan vill man gärna utmärka sig. Per Bolunds framträdande vid ”barnbordet” under USAs klimatdiskussioner blev en källa till många skratt.

Och nu är han på gång igen. Som väntat ökar Kina sin industriproduktion och sina koldioxidutsläpp i takt med att övriga världen minskar sin produktion. Bara i år har tydligen utsläppen från Kina ökat med tio procent. Det är nästan dubbelt så mycket som alla koldioxidutsläpp i hela EU.

Så Per Bolund har bestämt sig för att ta upp det här med Kina och säga åt dem att ”så här gör man minsann inte”. Åtminstone lät det så i en TV-intervju härom kvällen.

Ja milde himmel. Som manus till en Monty Python-sketch skulle det kunna bli kul, men jag tvivlar på att Bolund har så mycket humor. Kanske Xi Jinpeng får tillfälle till ett asgarv.

Dyr el
Det vore kanske bättre om Bolund tog hand om problemen på hemmaplan. Hans hårda arbete för att stänga av två av reaktorerna vid Ringhals har ju lyckats över all förväntan och nu kan det vara dags för en summering av fördelarna.

En titt på Svenska Kraftnäts Kontrollrummet visar att producentpriset på el just nu ligger över 70 öre per kWh. Det är många gånger högre än förra året vid samma tid så för elproducenterna var tydligen reaktornedläggningarna ett lyckat drag. För elkonsumenterna var det naturligtvis en katastrof, men vem bryr sig om elkonsumenter….