Lagra energi med tryckt elektronik

Posted on februari 17th, 2014 by Gunnar Lilliesköld

Energimyndigheten finansierar nu utvecklingen av ett helt nytt byggsätt för elektrokemiska energilagringsmoduler baserad på tryckt elektronik. Acreo Swedish ICT leder forskningsprojektet.

Tryckt elektronik kan bana väg för en ny, billigare och effektivare metod för lagring av energi. Batterier och superkondensatorer är både dyra och komplicerade att tillverka. Dessutom måste laddningsnivån kunna fördela sig jämnt emellan de ingående energilagringscellerna för att undvika överladdning och kortslutningar. Det kräver balanseringskretsar som övervakar modulerna.
Den metoden som Acreo Swedish ICT nu utvecklar för energilagringsmoduler innebär monolitisk integrering. Mats Sandberg är  projektledare.
Det nya FoI-projektet Modulit syftar till att tillverka energilagringsmoduler där energilagringselektroder och balanseringskretsar är monolitiskt integrerade på ett gemensamt substrat.
Det har länge funnits ett behov av ett lätt och volymsnålt energilager som lätt kan integreras med elektroniken.
– Modulitprojektet kan vara det som leder oss mot nästa generations kostnadseffektiva energilagringsteknologi som minimerar miljöbelastningen, säger Lars Hoffman, sakkunnig inom elektrokemiska energilager och elektriska drivsystem.
Den kompetens som behövs för att lyckas, t ex tryckt elektronik och materialvetenskap, finns hos projektgruppens medlemmar; Acreo Swedish ICT (PL), KTH, Linköpings universitet, Mittuniversitetet, Innventia och SICS East Swedish ICT. Projektet löper på fyra år har en budget på 16 MSEK och finansieras av Energimyndigheten.

 

Filed under: SvenskTeknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Sverige är fortfarande bäst

    I media framställs numera alltid Sverige som ”sämst i klassen” när det gäller klimat- och miljöfrågor. Det är ingen ände på eländet och klimatjournalisterna bjuder över varandra när det gäller att klaga på att vi inte når våra mål. Men i den verkliga verkligheten är vi fortfarande klart bäst i klassen både vad gäller miljö och klimat och vi har utsläppsnivåer som andra industriländer bara kan drömma om. Men vad hjälper det att vara dubbelt så bra som de andra när våra politiker lovat att vi skall vara ännu bättre. Vi lyckas med konststycket att vara i särklass bäst och ändå tvingas böta för att vi inte uppfyller våra idiotiska löften. Snacka om ”Die dummen Schweden”.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (810 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.