KTH-forskare mest belönade i Europa

Posted on maj 28th, 2009 by Gunnar Lilliesköld

KTH är den enskilda institution i Europa som har tagit hem flest "Advanced Grants", fem hittills, från European Research Council (ERC). Endast Weizmann Institute of Science, Israel, har fått lika många. Dessa Grants, på mellan 2,5 och 3,5 miljoner euro under fem år, går till enskilda, synnerligen framstående seniora forskare.

De fem KTH-professorerna som i hård europeisk konkurrens beviljats dessa forskningsanslag av ERC är:
Professor Björn Ottersten (aug 08): "Agile MIMO Systems for Communications, Biomedicine, and Defense".
Professor Johan Håstad (aug 08): "Approximation of NP-hard optimization problems".
Professor Axel Brandenburg – Nordita (aug 08): "Astrophysical Dynamos"
Professor Börje Johansson (nov 08): ”Atomic-Level Physics of Advanced Materials”.
Professor Mikael Östling (mars 09): Open Silicon based research platform for emerging devices”.
KTH är också på banan beträffande ERC-anslag inom utlysningen "Starting Independent Researcher Grants", som riktar sig till unga framstående forskare. Johan Hoffman, KTH Skolan för datavetenskap och kommunikation, är en av dem som år 2008 fick detta prestigefyllda forskningsbidrag för sitt projekt "New Adaptive Computational Methods for Fluid-Structure Interaction using a Unified Continuum Formulation with Applications in Biology, Medicine and Industry".
KTH ligger även i ”svensktoppen” i Vinnovas sammanfattning av alla områden inom EUs sjunde ramprogram. Stockholmsområdet (dvs. KI, KTH, SU, Ericsson, SICS m.fl.) står för nästan hälften av det svenska deltagandet, mätt både i antal projekt och i erhållna medel.

Filed under: SvenskTeknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Sverige är fortfarande bäst

    I media framställs numera alltid Sverige som ”sämst i klassen” när det gäller klimat- och miljöfrågor. Det är ingen ände på eländet och klimatjournalisterna bjuder över varandra när det gäller att klaga på att vi inte når våra mål. Men i den verkliga verkligheten är vi fortfarande klart bäst i klassen både vad gäller miljö och klimat och vi har utsläppsnivåer som andra industriländer bara kan drömma om. Men vad hjälper det att vara dubbelt så bra som de andra när våra politiker lovat att vi skall vara ännu bättre. Vi lyckas med konststycket att vara i särklass bäst och ändå tvingas böta för att vi inte uppfyller våra idiotiska löften. Snacka om ”Die dummen Schweden”.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (810 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.