Annons

Han får människor och datorer att jobba smartare

– Vi människor kan egentligen bara fokusera på en sak i taget, säger Thomas Pederson, ny professor i Informatik vid Högskolan Väst. Men med hjälp av ny teknik kan vi i framtiden ta in mycket mer information utan att bli störda. Då blir det fullt möjligt att göra flera saker samtidigt.

Stort grattis Thomas, till din andra professorsutnämning!

– Tack! Det stämmer, sedan några år är jag professor i datavetenskap vid Malmö universitet och nu även professor i informatik vid Högskolan Väst. Från och med i höst delar jag min tid mellan Institutionen för ekonomi och IT, och Institutionen för ingenjörsvetenskap. Det innebär att jag har kolleger som arbetar med både samhällsvetenskap och teknik. För mig som mest arbetat utifrån ett datatekniskt förhållningssätt är det en stor fördel att få ta del av ett bredare perspektiv.

Vad lockade dig till Högskolan Väst?

– Jag har jobbat på flera lärosäten, bland annat i Köpenhamn och nu senast på Malmö universitet. Högskolan Väst intresserade mig eftersom det är en ung, mindre högskola med nära koppling till den regionala industrin och med ambitioner att etablera sig på den internationella forskningsarenan. Jag såg också möjligheten att bidra till högskolans uppbyggnad av kompetens inom datavetenskap.

– Efter att ha arbetat här i ett år, är jag mycket positivt överraskad över den öppenhet och fina kultur som präglar högskolan. Här finns också en tydlig riktning mot strategiska och realistiska mål.

Var ditt val av forskningsområde självklart?

– Som tonåring lekte jag en hel del med datorer. Programmering lockade mig inte, jag var mer intresserad av typsnitt, layout, musikskapande och annat kul man kan göra i en dator. Efter gymnasiet valde jag mellan att studera datavetenskap eller grafisk formgivning. Det blev datavetenskap på Umeå universitet och när jag började nosa på ämnet människa-maskin-interaktion förstod jag att jag hittat rätt.

Vad handlar din forskning om?

– Mitt främsta forskningsområde är interaktion mellan människa och datasystem. Jag jobbar bland annat med nya interaktionsplattformar och hur människor kan använda dem på nya smarta sätt. Här är Augmented Reality (AR), förstärkt verklighet, en intressant teknik. Den finns redan i våra smartphones, men tekniken kan i framtiden sannolikt också underlätta för människor att samla in och processa information vid beslutsfattande. Det kan bli användbart på flera sätt inom exempelvis tillverkningsindustrin när operatörer ska ta snabba beslut eller lära sig nya moment.

– Ett annat hett forskningsområde inom AR är hur vi kan förse hjärnan med information utan att vi upplever störningar och avbrott, så kallad subtil kommunikation. Eftersom det sker omedvetet innebär det att vi kan göra flera saker samtidigt. Det kan till exempel bli intressant för bilindustrin när de designar säkerhetssystem för fordon.

Vad har du mest fokus på nu?

– Hösten 2022 startar högskolan ett nytt program inriktat på utveckling av nästa generation självkörande fordon. Som programansvarig lägger jag just nu en hel del tid på förberedelser.

– I ett annat spännande projekt undersöker vi om Augmented Reality (AR) kan underlätta produktionen av takstolar i trä. Montörerna i en av Deromes fabriker ska testa hur det funkar att få instruktioner via AR-glasögon istället för via laptoppar och mobiler, och vilka fördelar det kan ge.

– I min nya roll som professor vid Ekonomi och IT ser jag fram emot att lära känna ny kollegor och hjälpa till att stärka upp forskning och utbildning inom bland annat immersiva medier där Open Lab säkert kommer spela en viktig roll.

Vilka utmaningar finns inom forskningsområdet?

– Digitaliseringen påverkar vår vardag på många sätt. Allt större mängder data samlas in, algoritmerna blir snabbare och mer avancerade. Och när alltfler beslut fattas automatiskt med hjälp av algoritmer väcks viktiga etiska frågor: I vilken utsträckning vill vi att beslut fattas automatiskt? Vilka gränser bör finnas i interaktionen mellan människa och maskin? Vi forskare kan försöka identifiera var gränser bör sättas, men det är samhället som tar ställning.

Vad driver dig?

– Jag gillar att ifrågasätta varför vi gör saker på ett visst sätt och spånar gärna om hur vi kommer att lösa olika uppgifter i framtiden. Men ärligt talat är jag själv inte alltid så snabb att haka på ny teknik. När en exalterad studiekompis visade mig hur man kunde klicka sig till några av världens första hemsidor i början av 90-talet tog det ett halvår innan jag insåg vilket enormt genomslag webben skulle få för oss alla.

Comments are closed.