Forskningsprojektet The Human Brain Project tar nu fart, efter att ha fått finansiering med hela fem miljarder kronor. Målet är att efterlikna och simulera den mänskliga hjärnan och flera KTH-forskare finns representerade.

Anders Lansner, professor i datalogi på KTH, är en av forskarna från KTH som deltar i The Human Brain Project (hädanefter förkortat HBP).
– HBP är inget vanligt hjärnforskningsprojekt. Det är IT-tung forskning som inbegriper ovanligt få experimentalister och neuroforskare, yrkesgrupper som tidigare dominerat forskningsprojekt om hjärnan, säger han.
Anders Lansner har arbetat med hjärnsimuleringar sedan 80-talet. Tidigare handlade det om småskaliga simuleringar med några tusental nervceller, men nu är det alltså människohjärnan som befinner sig i fokus. En fullskalig, detaljerad modell av hjärnan på superdatorer som klarar av så kallad "massively parallel computing" ska vara klar 2023. Ett jätteprojekt med andra ord.
Forskningen skall bland annat användas till morgondagens superdatorer.
– Ett av målen är förstås att förstå hur den friska hjärnan fungerar. Genom att göra det så kan vi utveckla och designa bättre datorer i framtiden. Få dem att efterlikna hjärnan. Även om alla inte är övertygade så är det min bestämda uppfattning att många av framtidens datorer kommer att vara uppbyggda på liknande sätt som hjärnan.
Det här erbjuder i sin tur möjligheten att revolutionera styrningen av robotar och möjligheterna med artificiell intelligens och maskininlärning. Exempelvis datorers möjlighet att tolka och förstå det mänskliga talet. Här kan exempelvis en variant av författaren Douglas Adams (Liftarens guide till galaxen) fantasikonstruktion babelfisken vara en framtida, verklig konstruktion. Det vill säga direköversättningar i realtid mellan två språk.
– Genom att simulera olika sjukdomstillstånd i hjärnan blir forskningen också uppenbart användbar inom sjukvården. Hjärnsjukdomar står för en stor kostnad i sjukvården, väl i nivå med cancer.
Han tillägger att en viktig del av forskningen också är att visulisera hur hjärnan fungerar. Även där spelar superdatorn en mycket viktig roll, liksom KTH genom forskarnas minst lika viktiga kompetens.
HBP ingår i The FET Flagship-Programmet (FET står för Future and Emerging Technologies) på EU-nivå där projektet har tävlat med fem andra forskningsprojekt. HBP blir alltså ett av två vinnande förslag som kommer att finansieras. Det är tre år av rigoröst utvärderingsarbete som lett fram till att just HBP fått forskningsanslaget om 5 miljarder kronor.
Förutom KTH ingår bland annat lärosäten som huvudkoordinatorn EPFL, Heidelberg-universitetet, KI, Aalto-universitetet, UCLA, University of Cambridge, Imperial College och Yale i HBP. Även företag som SAP och IBM deltar.
På KTH är även forskarna Jeanette Hellgren Kotaleski och Erwin Laure direkt involverade i HBP.

Filed under: SvenskTeknik