Annons

Ny sensor för astmasjuka

Niclas Roxhed, forskare på avdelningen Mikrosystemteknik på KTH, är med och utvecklar en ny version av en sensor som kan känna av halten av kväveoxid i utandningsluften. Den nya sensorn är mycket mindre än tidigare versioner, vilket i sin tur ger mindre och billigare testinstrument.

I Sverige har cirka 700 000 personer astma, och varje år dör omkring 200 personer i sjukdomen enligt Astma- och allergiförbundet. Därmed är astma att betrakta som en av de stora folksjukdomarna i Sverige. Dagens medicinering mot astma är emellertid trubbig vilket gör att patienter tillför kroppen mer läkemedel än nödvändigt. En ny sensor ska råda bot på problemet. Sensor kan känna av halten av kväveoxid i utandningsluften. Detta är ett mått på hur omfattande inflammationen i lungorna är hos astmasjuka vid det aktuella tillfället, och berättar bland annat hur stor dos astmamedicin som behövs.
Den nya sensorn är mycket mindre än tidigare versioner, vilket i sin tur ger mindre och billigare testinstrument. Målsättningen är att astmapatienter i framtiden själva hemmavid ska kunna avgöra hur medicineringen ska se ut för tillfället. Idag kräver sådana beslut ett läkarbesök.
– Instrumenten som finns i dag är stora som ett müslipaket och finns typiskt bara hos en specialistläkare, säger Niclas Roxhed.
Den nya sensorn innebär flera stora fördelar, både för patienterna och samhället.
– Astmamedicinen är jättedyr. Ju mindre dos medicin patienter använder, dess bättre är det rent ekonomiskt.
Han tillägger att det även finns ekonomiska vinster i form av färre akuta så väl som rutinbesök vid landets sjukhus. När det gäller astmamedicinens bieffekter är de omtvistade, men kroppen lär dessutom knappast ogilla det faktum att mindre mängder steroider tillförs.
Niclas Roxheds forskning sker i samarbete med företaget Aerocrine som tillverkar testinstrumentet. Hans Peter Starck-Johnson, produktutvecklingschef på företaget, kan ännu inte berätta i kronor och ören vilka kostnadsbesparingar i stort som den nya sensorn kan ge. Men han har ändå en uppfattning.
– Vi talar i runda slängar om kostnadsbesparingar för tillverkning av sensorn ner till kanske en fjärdedel av priset. Detta gör att priset per test blir mer attraktivt för hemanvändning och patienten kan ha utrustning hemma. Därmed kan patienten optimera sin behandling och måste inte fysiskt besöka en läkare.
Han tillägger att den nya sensorn gör att patienten kan behandlas på ett mer lämpligt och träffsäkert sätt. Sensorn ger ett tydligt bevis för hur patienten mår.
För mer information, kontakta Niclas Roxhed på 08 – 790 9143 eller niclas.roxhed@ee.kth.se.

Comments are closed.