Den svenska elektronikindustrin är alltför okänd men har goda förutsättningar för att växa om man överbrygger några svagheter. Det visade dagens paneldebatt på första dagens SEE på Kistamässan.

Åke Svensson, Teknikföretagen, Maria Månsson, Svensk Elektronik, Leif Ljungqvist, Acreo, Mikael Joki, Eskilstuna Elektronikpartner, Jerker Delsing, Luleå tekniska universitet, Tomas Lagerberg, ABB och moderator Lennart Persson

Åke Svensson, vd för Teknikföretagen inledde med att tala om grundförutsättningarna för att Sveriges elektronikindustri skall lyckas globalt:
– Tuffa krav är bra! Men det får inte vara tuffare än för de internationella konkurrenter den svenska elektronikindustrin skall möta.
Han framhävde vikten av en stark svensk industri och citerade Anders Ferm som lär ha myntat "Industrin är loket i den svenska välfärden."

Stor elektroniksektor
Maria Månsson, ordförande i branschorganisationen Svensk Elektronik refererade till den stora kartläggning av branschen Svensk Elektronik har varit med om att genomföra, "Smartare elektroniksystem för Sverige". En intressant uppgift är att den svenska elektronikindustrin motsvarar 28 procent av BNP.
– Trots det är elektronikbranschen osynlig för många i samhället. "Vi" är Sveriges doldisar.
Den bristande kompetensförsörjning är en hämsko för branschen.
Att alltför få ungdomar studerar teknik, t ex elektronik, har varit ett problem sedan telekombubblan sprack efter millennieskiftet.
– Då sjönk antalet studenter vid tekniska högskolor och universitet med 60 procent, berättade Jerker Delsing, Luleå Tekniska universitet.
Så hur svårt är det då för företagen att få tag i civilingenjörer?
– Det är svårt att över huvud taget finna personer med specialkunskaper, t ex inom mekatronik, säger Mikael Joki. Och det börjar bli svårt att få tag på elektronikkonstruktörer som behärskar analogteknik.

Ren industrimiljö
Åke Svensson påpekade att många människor inte har några insikter i hur det ser ut på dagens industrier.
– Det är viktigt att hålla dörrarna öppna för allmänheten. Men industrierna är omgärdade av staket, kanske med taggtråd, och hur skall ungdomarna uppfatta det?
Mikael Joki, Eskilstuna Elektronikpartner tycker att det är viktigt att förmedla bilden av hur det idag ser ut inom industrin, dvs rent och snyggt. Dagens elektronikindustri har strukturerade miljöer med stora krav på renhet.
För att intressera ungdomar behövs det information redan på ett tidigt stadium.

Börja tidigt
– Vi måste börja redan på dagis, framhöll Maria Månsson.
Tomas Lagerberg, forskningschef inom automation hos ABB pekade på en anmärkningsvärd motsättning.
– Vi har aldrig tidigare haft en generation ungdomar som använder så mycket elektronik. Problemet är att de inte vet eller intresserar sig för vad som finns inne i en mobiltelefon.
Han berättade att ABB anställer mellan 800 och 900 personer om året – många av dem civilingenjörer.
– Alla pratar om civilingenjörer. Vad industrin i många fall behöver är personer som är duktiga inom ett speciellt område, sade Leif Ljunqvist, vd för forskningsinstitutet Acreo.
Han tog Tyskland som ett bra exempel med dess lärlingssystem som innebär att exempelvis gymnasieingenjörer ges möjlighet till att vidareutvecklas till specialister.
Jerker Delsing efterlyser fler gymnasielärare med kunskap inom elektronik.
– Idag är de ett fåtal.
Åke Svensson underströk vikten av att folk skall kunna flytta mellan miljöer.
– Vi behöver mera rotation mellan skola och industri!
Ett område till vilket det är svåra problem med att rekrytera personer med rätt utbildning är kraft.
– All elkraftutbildning upphörde för ca 15 till 20 år sedan, sade Jerker Delsing.

Hela värdekedjan
Maria Månsson berättade att den genomförda kartläggningen "Smartare elektroniksystem för Sverige" pekar ut några områden att satsa på:
* Kompetensförsörjning, utbildning
* Spetskompetens inom utvalda områden
* En komplett värdekedja
Att ha en komplett värdekedja var debattörerna helt överens om:
– Vi behöver hela värdekedjan i Sverige. Man kan inte bara ta bort någon bit, sade Jerker Delsing och han nämnde det stora tyska projekt, Industrie 4.0, som nu genomförs i Tyskland just med sikte på att skapa en komplett och effektiv värdekedja.
– Produktionstekniken är avgörande för att vi skall kunna behålla konstruktion i Sverige, sade Mikael Joki.
När det gäller spetskompetens pekade Leif Ljungqvist ut några områden där Sverige är eller kan bli starkt: Fotonik, tryckt elektronik (på papper), inbyggda system och sakernas elektronik (IoT).

Känsla för marknaden
Är det då något som saknas i Sverige, frågade debattledaren Lennart Persson?
Åke Svensson framhöll skillnaden mellan svenska och amerikanska ingenjörer.
– Amerikaner tänker omedelbart på vilket värde han levererar till kunden medan den svenska ingenjören utgår från vad produkten kostar att ta fram. Det som avgör är vad en produkt kostar på marknaden är vad kunden är beredd att betala.

Filed under: SvenskTeknik