Forskningsresultat från rymdsonden Solar Orbiter

Posted on juli 8th, 2021 by Göte Fagerfjäll

Nu presenterar svenska forskare vid Institutet för rymdfysik (IRF) för första gången forskningsresultat från rymdsonden Solar Orbiter som på nära håll studerar solen och dess flöde av laddade partiklar, solvinden. Resultaten har publicerats i ett specialnummer om rymdsonden i tidskriften Astronomy & Astrophysics.

Den europeiska rymdorganisationen ESA och den amerikanska rymdorganisationen NASA skickade iväg Solar Orbiter i februari 2020. I juni i fjol närmade sig rymdsonden för första gången solen på 700 miljoner kilometers avstånd från dess yta, vilket är ungefär halva avståndet mellan solen och jorden.

Yuri Khotyaintsev är docent vid IRF:s Uppsalakontor och ansvarar för institutets medverkan på Solar Orbiter. IRF har byggt delar till mätinstrumentet Radio and Plasma Waves (RPW) för att mäta elektriska och magnetiska fält i solvinden.

– Vi fick mycket bra data av utmärkt kvalitet från de första unika mätningarna i fjol och nu ser vi fram emot att mäta ännu närmare solen, säger Yuri Khotyaintsev. Från Merkurius bana 2022 och 2025 ska Solar Orbiter kretsa på snedden kring solen vilket möjliggör analyser av solens poler. Det kan vi inte göra med andra rymdfarkoster eller teleskop från jorden. Alla mätningar på olika avstånd till solen möjliggör för oss forskare att bättre förstå vår närmaste stjärna och hur den interagerar med rymden runt den inklusive dess effekt på jorden.

IRF-forskarna har kunnat karakterisera solvindens densitet och hastighet, liksom vågfenomen som påverkar uppvärmningen av solvindsplasmat.

Laddade partiklar flödar konstant i höga hastigheter från solen och solvinden fyller solsystemet och skapar rymdväder som kan påverka jorden. Ett av de övergripande målen med Solar Orbiter är att få en ökad kunskap om vår närmsta stjärna och hur den påverkar rymden och miljön runt jorden.

Filed under: SvenskTeknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Sverige är fortfarande bäst

    I media framställs numera alltid Sverige som ”sämst i klassen” när det gäller klimat- och miljöfrågor. Det är ingen ände på eländet och klimatjournalisterna bjuder över varandra när det gäller att klaga på att vi inte når våra mål. Men i den verkliga verkligheten är vi fortfarande klart bäst i klassen både vad gäller miljö och klimat och vi har utsläppsnivåer som andra industriländer bara kan drömma om. Men vad hjälper det att vara dubbelt så bra som de andra när våra politiker lovat att vi skall vara ännu bättre. Vi lyckas med konststycket att vara i särklass bäst och ändå tvingas böta för att vi inte uppfyller våra idiotiska löften. Snacka om ”Die dummen Schweden”.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (810 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.