Forskare studerar samhällseffekter av den västsvenska fordonsindustrins elektrifiering

Fordonsindustrin står för runt 40 000 arbetstillfällen i Västsverige. När branschen under kommande år gör stora satsningar för att ställa om till produktion av elektriska fordon innebär det en stor påverkan på regionen. Nu lanseras ett omfattande forskningsprogram som kommer att följa omställningen och dess effekter på invånare, kommuner, myndigheter och andra lokala aktörer.


Fordonsindustrin i Västsverige står inför stora förändringar när den ställer om till att producera elektriska fordon. Bland annat kommer en ny batterifabrik att byggas i Torslanda. Foto: Volvo Cars.

Fordonsindustrin i Västsverige står inför stora förändringar. Volvo Cars har lovat att endast erbjuda elbilar från och med 2030 och Volvo Group vill kunna visa upp en fossilfri lastbilsflotta till 2040. Dessutom ska två stora batterifabriker etableras i regionen.

I ett gemensamt forskningsprogram kommer forskare vid Göteborgs universitet, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst, tillsammans med Centrum för arbete och sysselsättning (WE), att följa den här utvecklingen. Programmet planeras pågå under sex år och ger forskarna möjlighet att studera konsekvenserna för arbetsmarknaden och välfärden i realtid.

– Vi kommer att titta på vilka möjligheter och utmaningar elektrifieringen innebär, till exempel vad gäller arbetstillfällen och kompetensförsörjning, säger Tomas Berglund, professor i sociologi vid Göteborgs universitet. Vissa av regionens kommuner kommer uppenbarligen vara vinnare i omställningen, medan andra kan ställas inför mer problematiska utmaningar. Vår uppgift är att studera hur regionens aktörer tar sig an omställningen i praktiken.

Tomas Berglund kommer att leda forskningsprogrammet tillsammans med Maria Norbäck, docent i företagsekonomi vid Göteborgs universitet.

Högskolan Västs del i projektet handlar om att undersöka hur infrastrukturen för kompetensförsörjning ser ut och hur utbildningsleverantörer och näringslivet samverkar.

­ Att projektet har en betoning på kompetens och lärande är särskilt betydelsefullt, säger Lars Walter, professor i Arbetsintegrerat lärande med inriktning industrins digitalisering vid Högskolan Väst. Det är aspekter som inte får så stort utrymme i diskussioner om grön omställning.

Forskningsprogrammet är uppdelat i fyra delprojekt. Ett av projekten ska följa hur tillverkarna implementerar nya ”gröna” strategier och hur dessa i sin tur påverkar underleverantörerna. Två projekt kommer att fokusera på hur efterfrågan på ny kompetens påverkar yrkesstrukturen och utbildningsutbudet i regionen. Till sist ska forskarna också studera vilka konsekvenser satsningarna innebär för invånarnas levnadsvillkor och på vilket sätt lokala myndigheter och andra centrala aktörer hanterar förändringarna.

– Vi hoppas att forskningen kan bidra med kunskap och insikter om hur en region kan genomföra en rättvis och hållbar grön omställning, och vad som krävs för detta, säger Maria Norbäck.

Comments are closed.