Nanoskikt kan bana väg för gröna bränsleceller

Ett nytt nordiskt forskningsprojekt kan göra fastoxid-bränsleceller redo för marknaden. Förutom vätgas kan just dessa drivas av biobränslen, vilket ger miljövinster.


FOTO: Topsoe Fuel Cell.
 Bränslecellen som ska förfinas i projektet är av fastoxidtyp.
Den kubiska cellstacken på bilden har en sida på cirka 20 cm.

Tyvärr är livslängden ännu för kort. Med värmetåliga nanoskikt hoppas Chalmers kunna lösa problemet inom tre år.

Bränsleceller kan producera el med mycket högre effektivitet än dagens teknik, och med förnyelsebart bränsle blir tekniken koldioxidneutral. Problemet idag är att teknologin är för dåligt anpassad till marknaden. Bränslecellernas begränsade livslängd innebär höga kostnader för användaren.

Det problemet angrips nu i det treåriga projektet "Nanobeläggningar för Fastoxidbränsleceller" (SOFC). Projektet bedrivs av Chalmers i nära samarbete med Oslo Universitet, Sandvik Materials Technology och Topsoe Fuel Cells. Jan-Erik Svensson, professor i materialkemi, är projektledare. Han betonar vikten av forskning på fastoxid-bränsleceller för hållbar utveckling.

– Jämfört med andra bränslecellsteknologier kan fastoxid-bränslecellen drivas inte bara på ren vätgas, utan även på till exempel biodiesel och biogas, säger Jan-Erik Svensson.

Flexibiliteten i bränsle möjliggörs av den relativa höga arbetstemperaturen, i spannet 600-800° C. Men hettan får samtidigt materialen att åldras snabbare. Detta är projektets stora utmaning. Målet är att förlänga livslängden på bränslecellen. En viktig komponent är de så kallade bipolära plattorna som kopplar samman cellerna. Plattorna är tillverkade av ett specialutvecklat rostfritt stål, som beläggs med ett nanoskikt.

Med de nanobeläggningar som vi ska utveckla hoppas vi att kunna förlänga livslängden på cellerna så pass att tekniken blir ekonomiskt attraktiv. Målet är en livslängd på 40 000 timmar, berättar Jan-Erik Svensson.

Projektet möjliggörs genom anslag från Nordic Innovation Centers Toppforskningsinitiativ, som har vikt 9,3 miljoner kronor till projektet. Toppforskningsinitiativet är ett samarbete mellan de nordiska länderna för att gemensamt hitta lösningar på globala klimat-, miljö- och energiutmaningar. Det är enligt Chalmers Nordens hittills största gemensamma forskningsinitiativ och satsningen omfattar totalt 480 miljoner kronor över fem års tid.

Comments are closed.