För 40 år sedan fick Mona Andersson i Göteborg chansen till ett nytt hörande liv. Hon blev en av tre patienter som då fick en alldeles ny sorts hörapparat, förankrad med en titanskruv i skallbenet, vilket var startpunkten för ett unikt samarbete mellan Chalmers och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

De tre pionjärerna Chalmersforskaren Bo Håkansson, patienten Mona Andersson och läkaren Anders Tjällström som tillsammans utvecklade den benförankrade hörapparaten i slutet av 70-talet

Idag har närmare 300 000 människor världen över fått bättre livskvalitet tack vare den benförankrade hörapparaten BAHA, Bone Anchored Hearing Aid. Förklaringen till framgången är inte minst en nyskapande teknisk lösning i kombination med förmåga att kombinera forskning och entreprenörskap.
I samband med jubileet återförenades pionjärerna – patienten Mona Andersson, läkaren Anders Tjellström och ingenjören Bo Håkansson. Deras samarbete inleddes i slutet av 1970-talet och de har många minnen och berättelser att dela med sig av om hur den benförankrade hörapparaten gick från prototyp till världssuccé.
Benförankrade hörapparater passar patienter som har någon form av mekanisk hörselskada. Hörapparaten utnyttjar skallbenets förmåga att leda vibrationer i kroppen genom att ljudet går en alternativ väg till innerörat, via ben istället för luft.
Till en början var det många i forskarvärlden och inom industrin som tvivlade på tekniken och upphovsmännen fick flera gånger rådet att satsa på något annat. Men de var övertygade om att idén hade en framtid och så småningom lyckades de få acceptans för den. Det dröjde närmare 15 år innan sjukvården började ta in hörapparater som bygger på benledning i sitt ordinarie sortiment. Göteborg har sedan dess blivit något av ett centrum för företag med verksamhet inom sådana hörselprodukter.
Yrseldiagnostik är ett annat lovande forskningsområde där benledningshörsel också med fördel kan användas. Bo Håkansson och hans kollegor på Chalmers har tagit fram en ny typ av utrustning för att ställa träffsäkrare diagnoser på ett sätt som också är skonsammare för patienten. Även här bedöms användningsområdet kunna bli stort, eftersom yrsel och problem med balansen drabbar omkring hälften av alla över 65 år.

Filed under: SvenskTeknik