Annons

Vårdpersonalen hjälps av smarta sensorer

En digital vårdassistent – som mäter puls och andning med infrarött ljus – testas nu på vård- och omsorgsboendet Ängen i Örebro. Tanken är att den nya tekniken ska göra vården säkrare.


Enhetschef Emma Spanedal tillsammans med undersköterskan Maria Barmousa på Ängens vård- och omsorgsboende i Örebro. Bakom dem syns en av de sju sensorer som nu installerats på boendet.

Vård- och omsorgsboendet Ängen är först ut i Örebro kommun att prova den digitala vårdassistenten Oxevision. Testet görs i projektet Smart blocks som är ett samarbete mellan Örebro universitet, Alfred Nobel Science Park, Örebro kommun och Länsgården fastigheter.

Den digitala assistenten är kopplad till sensorer som skruvats upp på väggarna i sju sovrum på boendet. På en skärm i personalrummet kan personalen se om de boende är på sina rum, hur länge de har varit där, om de är vakna eller sover, och om de rör på sig. Under projektets gång är det också tänkt att sensorerna ska mäta puls och andning med infrarött ljus – den tekniken är ännu inte påkopplad.

– Vi stöttar utvecklingen av innovationer, och hoppas att den här tekniken ska kunna hjälpa personalen att planera vården utifrån varje individs behov, säger Ingela Ernestam, ansvarig hälsa, vård och omsorg vid Alfred Nobel Science Park.

I första skedet är det just nattetid som den digitala vårdassistenten anses komma mest till nytta. Personalen behöver inte längre göra några nattliga kontroller där man riskerar att väcka de boende eftersom sensorerna registrerar sömn, och larmar om någon behöver hjälp eller ramlar ur sängen. De boende behöver heller inte fästa någon utrustning på kroppen, eftersom sensorerna mäter hälsovärdena trådlöst.

– Om en boende skulle vara vaken långa perioder på natten kan personalen låta den personen sova lite längre på morgonen, säger enhetschef Emma Spanedal.

Den digitala vårdassistenten Oxevision är en ny produkt i Sverige, men man har redan hunnit testa den i Varberg.

– Där såg man att personalen fick bättre koll på de boende, och att fallolyckor och medicinering för sömn minskade, säger Rolf Karlsson, strategisk planerare vid Länsgården fastigheter.

Projektet, som pågår i fyra månader, följs av forskaren Ella Kolkowska, universitetslektor i informatik på Handelshögskolan vid Örebro universitet.

– Min roll är att studera effekter av tekniken. Vissa parametrar mäter vi innan och efter att projektet startar, och andra samlar vi in kontinuerligt.

Ella Kolkowska kommer också att titta på användarbarheten, och stressnivåer hos personal, boende och anhöriga.

På avdelningen bor 14 personer, och hälften av dem har fått sensorer installerade. Tanken är att man ska kunna kontrollera om det blir någon skillnad i belastning för personalen i de rum som har sensorer jämfört med de andra rummen.

Majoriteten av Länsgårdens fastigheter är vård- och omsorgslokaler, och Rolf Karlsson hoppas att bolaget i framtiden kommer att kunna erbjuda olika tekniska lösningar till sina hyresgästerna.

– Vi ser att vi redan hanterar mycket teknik i husen, det här är bara ett annat typ av styrsystem. Med tanke på den demografiska utvecklingen kommer det att bli brist på vårdpersonal i framtiden, och då måste välfärdsteknik gå in och stödja verksamheterna på ett helt annat sätt än i dag.

Den digitala vårdassistenten Oxevison är framtagen av företaget Oxehealth, som samarbetar med Great Security och Hatteland Technology. Testet av Oxevision genomförs i projektet Smart blocks med finansiering från AI.MEE-projektet inom Alfred Nobel Science Park.

Comments are closed.