Annons

Tekniklärare måste ha fortbildning

I Göteborg leker man gärna med ord.
T ex ”Jag vet att ’ex’ betyder ’före detta’ men vad står ordet ’pert’ för? Det har jag undrat länge. Liksom betydelsen av prefixet ’inte’ är självklar men vad menas med ’ligent’?
Om Du orkar maka Dig fram ända ner till slutet av denna text, då kanske blir det klart med vad ’pertiligenta’ personer som t ex jag är för några.

Konsten att hänga med
Katastrofrapporter om brister i den svenska skolan avlöser varandra. Nästan alla är överens om att något bör göras och nästan lika många (läs: nästan alla) har någon form av patentmedicin för att komma till rätta med sjuklingen.

Jag, lärare, som är frontsoldat i den främsta stridslinjen mot okunnighet tänkte också ta mitt ansvar och dra mitt strå till stacken. För några veckor sedan stack jag ut hakan med egna åsikter om supraledare och dristade mig att föreslå att det borde forskas mer kring ämnet i syfte att ta fram en supraledande kabel nu när supraledande material når 110 grader plus. En sådan kabel skulle vara en garanterad vinnare då den skulle kunna generera inkomster åt alla – producenter och abonnenter och dessutom t o m erbjuda sidovinster i form helt nya produkter som vi ännu inte drömt om.

Så när ett brev från Skolverket damp ner i min e-postlåda som erbjöd fördjupning i fysik, hade ordet ”supraledare” däri samma verkan på mig som legenden om det magnetiska berget på spikarna i en träbåt. Känner inte till den? Lugnt, den dyker nog upp i Pirates of Caribbean 8½ så småningom. Annars kan Du googla.

Jag anmälde mig omedelbart. Sedan meddelade jag min rektor, som genast avslog ansökan eftersom jag redan råkade vara behörig som lärare i fysik. Självklart blev jag besviken och jag tänkte återkalla min anmälan, när ett nytt brev från Skolverket anlände:"Du har sökt en kurs som blivit inställd pga för få sökande. På Skolverkets hemsidawww.skolverket.se/lararlyftet hittar du andra kurser som du kan anmäla dig till. Ett flertal lärosäten erbjuder i många fall liknande kurser varav många på distans. Kontakta lärosätet för besked om hur du anmäler dig.
Kom ihåg att för kurser inom Lärarlyftet måste du skicka in en blankett som styrker huvudmannens godkännande".

Statiska ämnen och andra
Nu är det så här i världen att vissa ämnen i skolan, som t ex latin och gammelgrekiska, är helt statiska, dvs de utvecklas nästan inte alls, mest för att alla romare och de gamla grekerna råkar vara döda.

Andra ämnen, som t ex de moderna språken, lunkar fram genom decennierna som en linjär ekvation med låg lutning. Man lär sig några nya glosor per decennium, det dyker upp några nya författare, det skapas några nya slangord och fraser och en och annan nutida författare kan tränga undan Almqvist eller Rydberg.

Matten har varit origofixerad i flera tusen år, men först nu med datorernas hjälp kan man ge sig ut på sifferforskning på högre nivå, Mandelbrot är bara ett exempel. Matematikens utveckling påminner därför om en diodkurva, där skolan fortfarande ligger på den vågräta delen, medan möjligheterna och verkligheten för länge sedan har börjat den lodrätta klättringen uppåt.

Miniräknaren har dock numera nästan fullständigt trängt undan mattevett ur våra gymnasister. I år var det bara 3 av 15 som kunde lösa vanliga matteuppgifter som involverade multiplikation eller addition när de kom till yrkesgymnasiet direkt från grundskolan (min statistik). De fick räkna på Ohms lag och seriekopplade resistorer i elkursen.

Snabb utveckling
Och sedan finns det ämnen och kurser där utvecklingen går minst sagt fort. Dit räknar jag bland annat elektronik och dess döttrar som t ex mikrodatorteknik, FPGA, SoC och ett antal andra som materiallära och CAD. 3D-printing saknar ännu både kursbeskrivning och tillförlitliga verktyg – både hård- och mjukvara strular för mycket, det är min praktiska erfarenhet.

Även kompetens är ju färskvara – nya saker tillkommer och andra försvinner. Även lärare bör fortbildas, särskilt i de tekniska ämnena. Dessvärre har den snabba utvecklingen inte matchats av både krav på och möjligheter till fortbildning hos lärare. De resurser som finns läggs ner på ämnen med socialanknytning, och mycket sällan och sparsamt på teknik.

Om man nu trots detta fördjupar och förkovrar sig i nya programmeringsspråk, 3D-CAD, inbyggda system, FPGA eller materialkunskap så sker det nästan uteslutande på den enskilde lärarens initiativ.

Fortbildningspoäng
CEU, Continuing Education Units, (Fortbildningspoäng) påminner om vårt svenska poängsystem för högskolestudier som förr gav 1p för en veckas studier, idag 1,5. Systemet med CEU praktiseras i USA. Man får en CEU-poäng för 10 timmars studier. Systemet gör det möjligt att utveckla kurser mycket snabbare än vad skolorna annars hinner med, där beslut skall fattas om läroplaner som så småningom mynnar ut i kurser till vilka inga läromedel har ännu hunnits skrivas.

En extra fördel med den amerikanska typen av fortbildning är att CEU lämpar sig väl för distansstudier. Det betyder att man kan lära sig utan att behöva ta ledigt från jobbet och utan att behöva ansöka och vänta. Även behovet för studielån borde bli mindre då man behåller sitt jobb och således även månadslönen. Kurserna köps för relativt lite pengar och är avdragsgilla.

Under ett besök på tyska BMW i München upptäckte jag ett informationsställ, ca 4 meter bred och med 3 hyllrader med informationsblad om olika fortbildningskurser. Kurserna omfattade allt från mekanik till avancerad elektronik, datateknik och mekatronik. Guiden förklarade att kurserna var tillgängliga för alla anställda, även för dem med lägst status. Alla som ville lära sig något nytt fick söka. Efter avslutad och godkänd kurs blev den anställde uppgraderad, sa han.

Jag blev riktigt imponerad av deras sätt att se på kunskapsförsörjning och dessutom avundsjuk på deras kursutbud. Sedan min lärardebut 1978 har skolan erbjudit många kurser av social natur, däremot nästan inga som innebar upplyft av den tekniska kompetensen inom el eller elektronik. Ändå var utvecklingen som snabbast just där och därmed behovet som störst. Detta var paradoxalt eftersom jag deltog i otaliga ”studiedagar” som i mitt fall inte lyckades ge svar på de frågor jag bar på eller ge mig den ämneskompetens som jag skulle kunna ha praktisk nytta av i klassrummet.
Jag anser att mer än 30 år som lärare på elprogrammet borde berättiga till obligatorisk och arbetsgivarsponsrad kompetensutveckling. Det har hänt en hel del på 30 år. När jag debuterade fanns det inte ens IBM PC. ABC80 kom så småningom och sedan – ja, hur många steg som helst.

Måste ha en plan
Vill man hänga med i utvecklingen och ha el och elektronik som försörjning, bör man ha en plan för hur det skall ordnas. Jag dristar mig att föreslå följande punkter:

* Vetenskapliga och tekniska nyheter skall slussas in i skolan blixtsnabbt
* Lärarna skall utbildas först av alla på företagen eller högskolor
* Lärarna med teknik som specialitet måste ges mycket tid till teknisk kompetensutveckling
* Effektiva och logiska undervisningsmetoder bör tas fram och spridas
* Kontakter med näringslivet som inspirerar lärare och elever bör upprättas och nyttjas regelbundet
* Vetenskapliga ”vita fläckar” bör presenteras för elever (titankarbid, negativ resistans, tunneldioder, kall fusion, negativ Kelvin, supraledning mm) för att diskutera och inspirera. Det blir högskolans del att ta hand om och hjälpa till med.

Det kanske räcker till att börja med det. Vem skall göra det möjligt?
Du och jag bör fundera på det och se till att vi blir fler.
Men till syvende och sist så är det politiker som det hänger på och dessa damer och herrar väljer väl vi? Eller så låter marknaden oss att misslyckas – återigen.

Om mina påhittade ord skulle hamna i SAOL (Svenska Akademins Ordlista) så föreslår jag följande definitioner:
Pert – en person med gammal utbildning som knappast motsvarar dagens krav.
Ligent – Ligenta personer som har utbildning med fattar inget av det de har lärt sig. De får godkänt för de har lärt sig allting utantill men är oförmögna att koppla de lösa bitarna till logiska strukturer.
Pertiligent – en person med gamla kunskaper som han har lärt sig utantill till provet (tentan).

Comments are closed.