Så får elektroner energi runt jorden

Posted on oktober 23rd, 2018 by Göte Fagerfjäll

När Elin Eriksson vid Institutet för rymdfysik, IRF, och Uppsala universitet presenterar sin doktorsavhandling den 25 oktober lyfter hon fram nya resultat om elektroners acceleration i olika områden i rymden runt jorden. Avhandlingen baseras på data från satelliterna Magnetospheric MultiScale och Cluster.


Jorden omringas av en magnetisk bubbla, magnetosfären (blå) vilket innehåller olika regioner där elektroner accelereras. Bild: NASA/GSFC.

Avhandlingen “Electron energization in near-Earth space: Studies of kinetic scales using multi-spacecraft data” innehåller mätanalyser från de fyra europeiska Cluster-satelliterna som sköts upp redan för 18 år sedan samt analyser av de mätningar som de fyra amerikanska satelliterna Magnetospheric MultiScale, MMS, genomfört sedan 2015. IRF bidrar med instrument till både MMS och Cluster.
– Jag har studerat hur elektroner accelereras i rymden runt jorden. Tack vare de snabbare mätningarna från MMS-satelliterna kunde jag identifiera hur elektroner accelereras inom mindre områden. Det visade sig att elektroner accelereras på liknande sätt i flera regioner i rymden runt jorden trots deras olika plasmamiljöer, säger Elin Eriksson.
Nästan all synlig materia i universum består av joniserad gas, även kallad plasma. Plasma består vanligtvis av positiva joner och negative elektroner. När laddade partiklar accelereras avges strålning. Strålning från till exempel rester av supernovaexplosioner skapas av accelererade elektroner. De flesta observationer vi har från kosmiska objekt är i form av denna strålning.
– Min forskning är fokuserad på acceleration av elektroner i rymden runt jorden, eftersom om vi förstår vad som händer här kan vi försöka förstå områden vi inte kan skicka en satellit till.
Disputationen äger rum torsdag den 25 oktober 2018, klockan 10.00 i Polhemssalen vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Opponenten är Professor Masahiro Hoshino från University of Tokyo, Japan.

Filed under: SvenskTeknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Sverige är fortfarande bäst

    I media framställs numera alltid Sverige som ”sämst i klassen” när det gäller klimat- och miljöfrågor. Det är ingen ände på eländet och klimatjournalisterna bjuder över varandra när det gäller att klaga på att vi inte når våra mål. Men i den verkliga verkligheten är vi fortfarande klart bäst i klassen både vad gäller miljö och klimat och vi har utsläppsnivåer som andra industriländer bara kan drömma om. Men vad hjälper det att vara dubbelt så bra som de andra när våra politiker lovat att vi skall vara ännu bättre. Vi lyckas med konststycket att vara i särklass bäst och ändå tvingas böta för att vi inte uppfyller våra idiotiska löften. Snacka om ”Die dummen Schweden”.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (810 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.