Elprogrammet käpprätt åt helvete

Att de styrande i samhället hyser allvarligt agg mot allt som är elektroniskt är lätt att se när man arbetar på gymnasiets elprogram. Som verksam lärare inom el med 40 år av elpedagogik i bagaget har jag åtminstone lite subjektivt perspektiv på hur det har varit och hur det är nu.

Vändningen kom för ett tjog år sedan då man plötsligt bestämde sig för att elektronik är löjligt eftersom vi har fått nya och platta TV apparater. Så i en handvändning avskaffade man kurser i analogelektronik – vilket innebar man upphörde att berätta om transistorer och förstärkare. Allt som överstiger 50 Hz skulle bort. Det fanns en tid då mikrodatorn var persona non grata på elprogrammet – och det i en tid då så gott som alla produkter hade en inbyggd mikrodator.

Efter denna seger var det dags att göra sig av med digitaltekniken, något som kom när Gy11-reformen genomfördes. Mikrodatorn återkom men digitaltekniken försvann.

Det var ett riktigt lyckat drag. Nu kunde man köra Arduino för papegojor, men tiden räckte aldrig till att förstå hur ALU, register, stackar, portar och minnen fungerar.

Att styra en elmotor med en H-brygga gick heller inte för sig för där sitter det transistorer. MOSFET är väl något som måsar använder för att smörja vingarna, eller?

Inte ens det grundläggande
Under detta skolår arbetade jag med avgångsklasser som kom från elprogrammets fyra inriktningar: elinstallation, energi, automation och data. Det första jag noterar i kursen mätteknik är att eleverna inte kan ens det mest grundläggande inom el, som ström och spänning. De andra storheterna och måttenheterna är knappt kända – som t ex resistans, effekt, energi osv. Eleverna kan inte mäta – nästan alla instrument är trasiga efter att elev efter elev försökt mäta strömmen istället för spänningen och därtill i vägguttaget. Tro mig, jag har sett hur de har mätt.

Ingen vetenskap
Sinus, som är centralt för all växelström, lärs inte ut. Matteläraren säger att sådant inte ingår i den mattekurs som ges. Yrkeslärare hoppar ofta över detta moment eller hanterar det symboliskt.

Kommer vi till Ohms lag, Kirchhoff, effekt och även energi så lyser kunskaper med sin frånvaro.

Trenden nu är att göra sig av med det sista irriterande taggen i elprogrammets existens – elläran. Som det ser ut så är nästan allt som är vetenskapligt borta.

Det händer att eleverna säger att de bara behöver spika kabel, men inte räkna, inte mäta, inte dokumentera.

Fel bakgrund
Att ta upp det med sina chefer är lönlöst. De är så upptagna att spara pengar att pedagogiken får sköta sig själv. Därtill är det vanligt att de som chefar över el- eller teknikprogrammet har en annan bakgrund. Många kom från förskola eller mellanstadiet eller andra samhällssektorer.

Jag är imponerad av förskolans och mellanstadiets pedagogik – men den låter sig inte så lätt att anpassas till gymnasiet där många kurser bygger på varandra och bör tas i rätt följd. Som lärare på elprogrammet önskar jag en teknolog som chef – en person som fattar allt inom det som programmet omfattar.

En teknologie doktor eller civilingenjör borde ha större möjligheter att se hur banan skall snitslas – att påbyggnadskurser skall ges efter grundkurser och inte tvärtom. Tar man upp det med sina lärarkollegor så är svaret ofta ”så är det inte” eller ”man måste leva” eller ”du skall inte bestämma vad jag gör”.

Sänker nivån
I klartext betyder det att man förnekar att problemet existerar eller att man sätter nivån på proven och uppgifterna så att nästan alla elever passerar. Det gör naturligtvis att man slipper problem med omprov eftersom alla blir godkända – även de som inte kan. Det är en lönsam strategi eftersom många av dessa lärare nyligen har fått lönepremier för sin ”fantastiska” lärargärning.

Grundläggande
Jag brukar säga till mina elever att grundbultar som ström, spänning, resistans, effekt, energi, induktans, magnetfält m m också lärs ut av insekterna på den närliggande galaxen X – helt enkelt därför att det även där finns elektroner och atomer och det går inte att strunta i naturlagarna. Som tur är har de tydligen samma typ av problem med sina puppor i gymnasiet, annars hade de redan varit här och tagit över.

Grundbultarna inom el är tidlösa och gäller överallt, till skillnad från t ex Windows med praktisk livslängd på några år.

Vattnet rinner inte uppåt.
Så vem lurar vi egentligen?

Inte eleverna – eftersom de ser att kvaliteten är låg på yrkeslinjerna och antingen flyttar till bättre utbildningar eller medvetet satsar på att få ett lätterövrat gymnasiebetyg, även om betyget saknar täckning.

Men lyfter jag på huvudet och ser mig omkring så ser jag snarlika tokigheter som drabbat andra verksamheter.

* Köper jag en förpackning med sesamkakor som innehåller 8 kakor i tre lager så händer det gång på gång att kassören häller ut alla kakor på matarbandet och räknar kakorna en och en – testat både på Sveriges fram- och på baksida.

* Jag letade vagnsbultar på nätet. I en webbutik köper man ett paket utan att det står vilken längd de har, vilken gänga, ifall de är varmförzinkade eller ej. Det står inte heller hur många bultar man får i ett paket som kostar mellan 300 och 600 kr. Även om jag kryssat för ”hämta i butik” ville kundvagnen fortfarande ha för frakten. Ringer man till nätbutiken så kan de inte lämna besked ifall bultarna ens finns på hyllan.

* En skada åstadkommen av en fallande sten förklarades som åldersförändring, trots att sådana förväntas först ett par decennier senare. Även sjukvården föredrar lätta lösningar i sin iver att höja effektiviteten.

Vad blir kvar
Vad blir då kvar av elprogrammet, när elläran är ett minne blott?

Tja, om alla kablar blir trådlösa så skall våra elever åtminstone kunna spika en tavla på väggen. Men vad händer om spiken hittar en dold elkabel?

Jag hör ofta hur man klagar på att elever har blivit sämre. Detta är inte sant. Elevmaterialet har hållit samma kvalitet från år till år och det oberoende av geografin. Rätt hanterade kan de och har åstadkommit storverk – även de som vi uppfattar som strulpellar.

Jag frågade en sådan f d ”jobbig” elev vad han kände när han redovisat hela mättekniken till mej, ett handskrivet arbete som en annan lärare beskrivit som en ”lärobok i mätteknik”. Eleven svarade ”Jag känner mig stolt”.

Vem är då skyldig till att elprogrammet utarmas? Ingen.

En verklig tragedi är när alla gör helt rätt och det ändå blir pannkaka av alltihop.

Och där är vi nu.

Jerzy Muszynski, Lindholmens Tekniska Gymnasium

Läs mer av Jerzy Muszynski

10 Responses to “Elprogrammet käpprätt åt helvete”

  1. ”Att mäta är att veta” eller hur?

    Att kunna Ohms lag, Kirchhoffs lagar, egenskaperna hos en transistor är till fördel i vårt arbete.
    Men…
    En av våra största utmaningar är att hitta personer med lämpliga kunskaper.

    Under några år satt jag med i elprogramrådet där representanter från näringslivet var inbjudna.
    Tyvärr upplevde jag att skolan bara var intresserad av att hitta praktikplatser, en förutsättning för att få bedriva utbildningen.

    Det fanns inga reella möjligheter att påverka innehållet i utbildningen! (jag gav upp)

    En civilingenjör har tillräckliga teoretiska kunskaper, men passar av andra orsaker oftast inte som installatör/servicetekniker.
    Som det är nu är elprogrammet-automation det som kommer närmast våra behov.

    Vem är då skyldig till att elprogrammet utarmas?
    1. Mitt fel (näringslivet)
    2. Skolan (politiker, rektor, yrkeslärare)

    Håkan Fällgren, Telium Sweden AB

  2. Visst har Jerzy rätt om att baskunskaper måste komma först. Det räcker inte med ett körkort för att konstruera en bil. Det hjälper inte om man kan göra de mest fantastiska smörgåsar med underbara pålägg om ingen kan baka brödet. I de flesta sammanhang förstår man instinktivt att baskunskaper behövs för att kunna göra något mera avancerat, men det gör tydligen inte de som bestämmer över elprogrammet.
    OK, vi har nytta av det inom vårt företag. Tack vare gedigna kunskaper i analogteknik kan vi göra riktigt bra hififörstärkare, och vi slipper i stort sett konkurrens om man inte räknar minst tio gånger dyrare förstärkare från Skottland och USA av märken de flesta aldrig hört talas om. För så blir det när baskunskaperna saknas. Okunskap kostar. Eller också får man nöja sig med ”bra nog”, men inte riktigt perfekt.
    Så hur har jag som driver Valutronic fått den kunskap som gör att vi kan konstruera och producera riktigt högklassiga analoga förstärkare?
    Genom att jag gick i skolan när det fortfarande lärdes ut!
    Och (helt frivillig) läsning av böcker i förstärkarteknik när skolan hade gett mig de grundkunskaper som behövdes för att förstå resten. Så jag tycker lite synd om dem som har elektronikintresse nu och kanske skulle kunna starta nya företag om skolan försåg dem med grundkunskaperna de behöver för att gå vidare.
    Vi ska förresten leverera prylar till elprogrammet på ett gymnasium i dag, så helt dött är det ändå inte, kanske har de en mera förstående rektor. Eleverna har fått bygga själva, sedan ”köpa loss” resultatet för materialkostnaden. Och de har lärt sig en hel del.
    Så det är lite sorgligt att läsa hur det är med elprogrammet nuförtiden.

  3. Jag är en dinosaurie med just analog elektronik som ämne.
    Men en kollega slog kanske huvet på spiken: På åttiotalet räckte det med att kunna att det fanns en Databus och en Adrdessbus och den var inte så svår att förstå. Idag finns PCI express och kanske ännu värre… Om man förväntar sig att en gymnasieelev skall kunna förstå dessa högprestandadjur på mindre än tre år (vi hade fyra år på oss) så är det inte konstigt att man inte hinner med parasitiska kapacitancer som bränner servodrivsteg i parti och minut- allt medan PCI expressen matar på börvärdena. Så vad tycker jag då: Jo jag TYCKER att skolan skall lära ut Grunder och Industrin skall lära ut Yrket. Fan vet hur.

  4. Det räcker med att läsa på Facebook och i många andra fora så ser man den ofta minimala kunskapen i grundläggande el.
    Detta är ändå personer som har ett elintresse!
    Jag har helt gett upp med att bistå i vissa forum då kunskapsnivån är så förskräckande låg.
    ”Kan jag köra kaffebryggaren 1200W i husvagnen om jag sätter en transformator emellan till batteriet?”

  5. Jo, så är det. I många stycken. Jag jobbar mycket med drivteknik och där har jag med stigande förvåning hört aktiva elektriker på fullt allvar fråga vad det är för skillnad mellan likströmsmotorer och växelströmsmotorer. Det är lika illa som killen/tjejen som undrade om en transformator kunde ordna kaffebryggaren i husvagnen.

    Jag tror (jag har inte konstaterat det med säkerhet) att politiker försöker vara experter och tänka ’visionärt’. Så här ungefär:
    1. Det finns inte så många teve och radioreparatörer längre.
    2. Det beror på att radiorören ersatts med transistorer.
    3. Nu försvinner ju transistorerna också, så då behöver man inte lära sig hur man konstruerar elektroniska kretsar.
    4. Då ska vi vara framsynta och rensa ut gammalt skräp ur kursplanerna och det där med ohms lag och annat kan ju knappast behövas längre eftersom konstruktionerna redan är färdiga.
    5. Då ser vi till att kursplanerna är moderna.
    6. Då får vi applåder.

    Politikerna och deras experter har ofta mycket grunda, om ens det, insikter i teknikens villkor och förutsättningar.

    Det är tråkigt. Mycket tråkigt. Men det ger mig rätt många ”korta, roliga och välbetalda” uppdrag. Så personligen kan jag se vissa fördelar med att mörkret breder ut sig. Men för samhället och mänskligheten i stort är det inte bra.

  6. Lite OT – men sant.
    En politiker från ett 5.7%-parti undrade om man inte kunde sätta en propeller på taket på elbilarna så kunde man kanske återvinna lite energi till batterierna?
    Finns klipp på Tuben.

  7. Jag känner med Er, det är ytterst tråkigt att när kunskaper inte längre värderas. Tyvärr så finns det risk att det blir likadant på högskolan. Högskolans undervsning drivs framåt av god forskning. Och när det gäller forskning på elektronik är den tydligt under avveckling. Det är lättara att få forskningspengar för elektroniska rosor (!?) än för energieffektiva datorarkitekturer, ekonomiskt effektiv hårdvara för MIMO-system, effektiv ASIC-konstruktion, osv. Det är tur man är pensionär.

  8. Vård, skola, omsorg.
    Just sayin’

  9. Vad är detta? Sabotage, infiltration, bokbål eller alltihop?

  10. Självklart skall analogt bort!..Bort Bort och Bort! Analogt är snuskigt, luktar illa, ser sjukt ut och har låg bandbredd. Släng bort kasta ut och smäll igen. Inga jävla imamer som står och gapar och skriker Analogt i moskeer med torn, Bort med analogt!