Annons

Debattartikel: Satsa biståndspengar på jordskalvsvarningar

Ett isländskt system hade gett Haiti en chans, skriver professor Ragnar Slunga.

Ingen kan ha undgått att beröras av det fruktansvärda mänskliga lidande som jordbävningen i Haiti – och nu senast i Chile – har orsakat. Den plötsliga förödelsen i Haiti är också en social katastrof i ett redan hårt prövat samhälle. De enorma dödssiffrorna och antalet skadade orsakades främst av den stora andelen olämpliga byggnader. Med en ökad medvetenhet i samhället om jordskalvsriskerna kan man proaktivt både varna tidigare och minska andelen farliga byggnader. Och lösningar finns!

Experter hörs ofta säga att det inte går att göra tillräckligt bra jordskalvsvarningar. Det håller jag inte med om. Vanligtvis kommer större jordbävningarna inte överraskande. Genom att analysera mycket små mikroskalv förbättras varningsmöjligheterna betydligt. Kostnaderna är mycket små jämfört med den minskning av skadekostnaderna som kan uppnås. Och det viktigaste – liv kan räddas!

Det isländska seismiska nätet med inriktning på mikroskalv
Den väg som Island har valt för hantering av jordskalvsrisker är ett gott föredöme. En myndighet (Icelandic Metorological Office, IMO) har ansvar för att aktuella jordskalvsrisker hela tiden bedöms och att varningar utfärdas. Redan 1986 inleddes på initiativ från IMO ett nordiskt samarbete som ledde till att ett nytt seismiskt nätverk skapades i samarbete mellan IMO, Uppsala Universitet (UU) och Försvarets forskningsanstalt (nuvarande Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI). Syftet med detta nät av seismometrar, utspridda över de områden där nästa stora jordbävningar förväntades, var att övervaka alla mikroskalv (små jordskalv som inte märks av människor), som sker före stora jordbävningar.

Under åren 1990 till 2000 hade mer än 8000 mikroskalv registrerats, i de områden där två stora magnitud 6.6 skalv inträffade i juni 2000. Detta innebar ett fantastiskt tillfälle att studera sambanden mellan förskalven och de två stora jordbävningarna. Det visade sig att mikroskalven faktiskt kan användas både för att mera exakt bestämma var skalven kommer och för att ge mera precisa korttidsvarningar, dvs varningar strax före skalven. Slutsatsen från de europeiska jordskalvsprojekten på Island har alltså tydligt visat att man genom att analysera mycket små mikroskalv avsevärt förbättrar varningsmöjligheterna.

Offentliggör riskerna och rädda liv
Inte heller den förödande jordbävningen på Haiti var överraskande, trots avsaknaden av ett seismiskt nät i Haiti upptäckte geofysiker redan 2003 att förkastningen visade tecken på begynnande aktivitet. Detta bekräftades 2008 och den haitiska regeringen kontaktades för att försöka få i gång seismiska mätningar runt förkastningen. Detta skedde dock inte och tiden skulle också varit knapp.

Nu kan vi inte längre stoppa huvudet i sanden, utan vi måste med öppna ögon studera den information som faktiskt kan erhållas före stora jordbävningar! Genom att offentliggöra denna information kan en starkt förbättrad medvetenhet om riskerna uppnås. IMO på Island har en hemsida där allmänheten i realtid kan se den pågående seismiska aktiviteten, (hhtp://drifandi.vedur.is/skjalftavefsja/index.html). Ser man en ökad aktivitet nära sitt boende så ligger det nära till hands att kolla om man kan vidta några åtgärder som minskar möjliga skador. Många byggnader kan kraftigt stabiliseras för små kostnader för de enskilda och genom förstärkning av skolor, sjukhus och myndighetsbyggnader kan ett fullkomligt kaos till och med undvikas. Ett bra seismiskt nätverk skulle höja jordskalvsberedskapen.

Sådana nätverk bör startas så snart som möjligt, den kunskap om förkastningarna och deras stabilitet som byggs upp med hjälp av mikroskalven växer med tiden. Upprättande av dessa seismiska nät bidrar också till förbättrad infrastruktur och datakommunikation i området och innebär utbildning av lokal expertis. Kostnaderna är mycket små jämfört med den minskning av skadekostnaderna som kommer att uppnås.

Satsa biståndspengar på uppbyggnad av seismiska nät
Det är inte pengar till forskning som primärt behövs. Vad som behövs omedelbart är större resurser satsade på uppbyggnad av seismiska nät med den höga isländska ambitionen i seismiskt aktiva områden. Sverige har här genom sin kompetens vad gäller uppbyggnad av sådana nät (Island och Sverige) ett ansvar. Pengar satsade på ambitiösa mikroskalvssystem i jordskalvsområden kommer med säkerhet att betala sig många gånger om: Inte bara i minskade kostnader efter stora jordskalv, utan också ge ett minskat mänskligt lidande. För Sveriges del skulle biståndspengar med fördel kunna användas för uppbyggnad av sådana nät.

Den geofysiska och seismologiska kunskap som finns idag har stora möjligheter att ge bra jordskalvsvarningar och insamlingssystem av mikroskalvsdata skulle vara till största möjliga långsiktiga gagn för befolkningarna i Haiti och de många andra tätbefolkade områden som kan drabbas av jordbävningar. Det mikroskalvsdata som nätverken ger kommer också att vara det bästa tänkbara bidraget till den fortsatta forskningen!

Stockholm den 4 mars 2010

Ragnar Slunga
Mellan 1989-2005 adjungerad professor i tektonofysik (jordskorpans rörelser) vid Uppsala Universitet och grundare av startupföretaget QuakeLook.

Ragnar Slunga har arbetat med seismologi och kartläggning av skalv i mer än 30 år. Han har även grundat startupföretaget QuakeLook, som baseras på femton års analys av 300 000 mikroskalv på Island. QuakeLook's patenterade affärsidé för bättre jordskalvsvarningar har möjlighet att betydligt förbättra riskbedömning och produktionsplanering vid verksamheter under jord, t.ex gruvor och oljefält. Via affärsinkubatorn STING (Stockholm Innovation & Growth) får QuakeLook stöd inom affärsutveckling, finansiering och nätverk för att snabbare lyckas bygga ett internationellt tillväxtföretag.

Comments are closed.