Annons

AI löser politisk stabilitet, klimatproblem och fattigdom

Nu har forskare från bland annat KTH granskat vilken roll artificiell intelligens (AI) kan spela för att vi ska nå FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Forskningsarbetet visar att AI i allra högsta grad kommer att kunna påverka resan fram till år 2030 både ur ett positivt och negativt perspektiv. Detta är första gången en sådan här studie görs, och resultatet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.


Så här påverkar artificiell intelligens FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, grupperade på miljö, ekonomi och samhälle. Illustration: David Callahan.

AI håller på att förändra allas våra liv på en rad olika sätt. Fram till idag har en mer detaljerad kartläggning över denna förändring emellertid saknats, vilket forskare från Sverige, USA, Nya Zeeland, Tyskland och Spanien nu alltså ändrat på.

Forskarna, alla experter på AI med olika perspektiv och vetenskapliga bakgrunder, har tillsammans gjort en samlad bedömning hur AI kan förhindra eller förstärka möjligheten att nå FN:s Agenda 2030 med dess 17 mål (SDG:er) och 169 delmål. Till grund för denna bedömning ligger publicerad forskning med bakgrund i både verkligheten och olika lab så väl som olika rapporter från organisationer som till exempel FN.

Forskningsresultatet visar i sin helhet att 134 delmål gagnas av AI medan resten, 59 mål, hämmas. Omräknat i procent blir det att AI har positiv inverkan på 79 procent av delmålen och negativ påverkar på 35 procent.

Störst positiv påverkan för att nå de globala målen kommer AI-teknik bland annat få när det gäller mål 1 (fattigdomsbekämpning), mål 7 (prisvärd, ren energi) och mål 11 (hållbara städer).

– Vi har identifierat en positiv inverkan från AI på alla tio delmålen inom det globala målet hållbara städer, säger KTH-forskaren Ricardo Vinuesa. I synnerhet kommer AI att kunna hjälpa oss att bygga mer noggrann och robust teknik för att mäta luftföroreningar i städer, något som orsakar 500 000 dödsfall varje år bara i Europa. Forskarna har också identifierat att AI kan möjliggöra samtliga delmål inom SDG 1 när det kommer till fattigdomsbekämpning.

– Till exempel kan satellitdata kombineras med maskininlärning för att spåra olika områden där fattigdom råder, så att internationella samarbetsinsatser kan göras. AI-teknik kan också användas för att stärka beredskapen vid torka och översvämningar så att resurser kan sättas in vid naturkatastrofer och de mest utsatta människorna kan skyddas.

När det kommer till den negativa påverkan som AI kan ha för de globala målen i Agenda 2030 finns det utmaningar till exempel när det kommer till mål 4 (främja livslångt lärande för alla) och mål 10 (minska ojämlikheter inom och mellan länder). Det senare starkt kopplat till politisk stabilitet.

– Ett exempel är när algoritmer visar innehåll för användare, exempelvis på sociala medier, som stöttar användarnas egna förutfattade meningar, säger KTH-forskaren Francesco Fuso-Nerini. Detta kan leda till en oönskad polarisering och påverka människors sociala sammanhang. Dessutom finns det en underliggande risk för fördomsfullhet med att låta AI utvärdera och förutspå mänskligt beteende.

– Om AI inte implementeras på ett genomtänkt sätt finns det risk att tekniken förhindrar att vi når mer än hälften av alla delmål inom SDG 4, det målen som rör kvalitativ utbildning, säger Ricardo Vinuesa.

En av medförfattarna till artikeln är AI-experten och svensken Max Tegmark, verksam vid MIT. Han har bland annat skrivit boken ”Liv 3.0: att vara människa i den artificiella intelligensens tid”. Tre avdelningar och ett forskningscentrum kopplade till KTH har varit involverade i studien, och det är också KTH-forskare som är artikelns huvudförfattare.

Comments are closed.