2007/17 – Ledare – Teknik som löser problem

Det finns mängder av god teknik som kan lösa problem med energislöseri, men frågan är hur man tillvaratar de teknologiska möjligheter som står till buds. Dagspress, TV och politiker uttalar sig allt oftare om energifrågor, med koldioxidutsläpp och världens uppvärmning som huvudmål, men ibland står självsäkerheten på litet väl lösa grunder. Och vad bygger de politiska besluten på? Det har gjorts en undersökning si eller så, det har ställts enkäter. Då och då blir jag upprings av undersökningsföretag. I efterhand undrar jag: Vad fick de ut av detta? Så man frågar får man svar och genom att undvika vissa frågor kan man få en undersökning att peka åt ett visst håll (efterbeställarens önskemål).

I dagspressen läser vi spaltmetrar om miljöbilar. Tidningarna har dessbättre på sistone börjat ifrågasätta begreppet miljöbil. Idag skattesubventioneras hybrid- och etanolbilar. Hybriden ger lägre förbrukning i stadsmiljö tack vare att batterier ge en del av den effekt som behövs vid acceleration och som kan utvinnas vid retardation.

Men finns det verkligen miljövinster med etanol? Bilar i normal personbilstorlek verkar dra 1,3-1,4 l per mil vid etanoldrift, vilket har lett till att dessa skattesubventionerade fordon i stället kärs på bensin! Framställningen av etanol är energikrävande. Vid Brasiliens etanolproduktion från sockerrör kan 10 l etanol framställas med en energi motsvarande 3 l. 10 l producerat i Sverige kräver 4,8 kg vete och i USA krävs det 9,3 l majs (siffrorna kommer från Forskning & Framsteg 7/07). I USA används nu en femtedel av majsskörden till att försörja 2 procent av landets bilpark (Dagens Industris tidning DIEGO nr 8/2007) vilket driver upp matpriserna.

Med glädje läste jag Lasse Swärds intervju i Dagens Nyheters motorbilaga 20 oktober 2007, med professor Leif Gustavsson, Mitthögskolan. Han anser att för att oljeberoendet och koldioxidutsläppen skall minska bör skattestöden till transportsektorn styras om. Slutsatsen är att vi behöver energieffektivare motorer och drivlinor, gärna välja en liten diesel före bensinmotorer och gärna förnybar energi i form av bränslen som metanol och dimetylestrar.

Hybridmotorer kommer att bli viktiga. Får vi gissa på kombinationen elmotor och diesel i framtiden? Leif Gustavsson framhäver dieseln som den mest energieffektiva förbränningsmotorn.

De kommande årens intensiva utveckling av fordon kommer att avspegla sig i en växande elektronikmarknad. Redan idag förekommer mängder av olika tillämpningar av mikroprocessorer i bilar. Styrning av elmotorer kommer dessutom att bli en viktig inriktning. Under Freescale Technology Forum (reportage sid 15) framgick att företaget satsar stort, inte minst för industriella tillämpningar och att mycket finns att vinna: Verkningsgraden på elmotorer kan i många fall höjas från 60 upp till 95 procent. Därtill kan elmotorn lösa uppgifter som tidigare krävde mekanik (växlar, momentomvandlare etc).

Det kanske mest överraskade uttalandet under nämnda teknologiforum var att genom att gå över från glödlampor till energisnåla lampor som lysrör och lysdioder kunde spara energi som motsvarar 70 procent av vad världens bilpark konsumerar. Om den matematiken håller tillåter jag mig dock att betvivla eftersom glödlamporna bidrar till uppvärmning i hem och andra lokaler. Men med tanke på att man i världen använder mer energi för att kyla än för att värma upp rör det sig ändå om en signifikant förbättring.

Mässa i ny form

Låt mig ta upp ett annat aktuellt område. IM-föreningens planer på att skapa ett "event" i stället för en reguljär mässa år 2010 börjar ta form. Meningen är att frekvensen skall vara konstant, vart annat år med sikte på vecka 12, och därtill på samma ort för att skapa kontinuitet. Vilket mässbolag som skall få den stora äran att arrangera detta elektronik-event (vars namn inte är avgjort) är ännu en öppen fråga. I en diskussion om dess marknadsföring nyligen framfördes tydliga krav på att försöka övertyga de större elektronikföretagen att delta i detta event. Företagsledare och konstruktörer definierades som svåra, men mycket viktiga besökare att nå. Naturligtvis gäller det att få fram ett koncept som lockar dessa att komma.

– Det gäller att höja ribban för att nå önskad kvalitet summerade IM-föreningens vd, Lena Norder.

Med den målsättningen, och alla förslag som förts upp till bordet hittills, kan ett genomförande bara resultera i ett positivt event 2010!

Men först skall elektronikbranschens ha en mässa i januari. Må vi hoppas att framtidsdiskussionerna kommer att bidra till att även Elektroni/EP 2007 lyfter!

Comments are closed.