Annons

2007/08 – Ledare – Mjukvaran vinner

Jag ägnade ett par timmar i helgen åt att bygga ihop en ny dator. Det är något jag gjort då och då de senaste femton åren. Och varje gång frapperas jag över hur mycket elegantare och effektivare hårdvaran blivit. Framför allt är det imponerande hur gränssnitten har standardiserats, effektiviserats och integrerats i allt färre komponenter. Kommunikationsstandarder som Hi Speed USB och Gigabit Ethernet ger så otroligt mycket högre prestanda än vad som fanns tillgängligt för bara tio år sedan. Ändå kostar de nästan ingenting. På samma sätt har standarder som PCI Express och SATA300 gjort datorns interna kommunikation så mycket effektivare och snabbare att det är svårt att förstå hur man kunde stå ut med vad som fanns att tillgå i början av nittiotalet. Standardisering, effektivisering och plattformstänkande har lett till pris/prestanda-vinster som är närmast otroliga.

Marginalisering

Det är alltså knappast någon tvekan om att hårdvarukonstruktörer, EDA-verktygsleverantörer och halvledartillverkare utfört storverk på senare tid. Tittar vi på PC-plattformar, mobiltelefonplattformar och plattformar för MP3-spelare och mediaprodukter ser vi samma utveckling. Det som var skrymmande, långsamt och dyrt för ett antal år sedan är nu kompakt, snabbt och billigt. Samtidigt har mjukvaran vuxit och blivit skrymmande och oöverskådlig, men hela tiden har framgångarna i hårdvaruutvecklingen lyckats lösa de flesta problem.

Och ändå, eller kanske på grund av det, ser vi hur hårdvaran blir allt mer marginaliserad, medan mjukvaruutvecklarna tar över.

Virtuella plattformar

För ett par veckor sedan diskuterade jag det här med en rad företrädare för EDA-branschen och trenden verkar ganska tydlig. Allt fler tar steget till virtuella plattformar. Det innebär att hela hårdvaran modelleras och att programmerarna kan arbeta med en effektiv och snabb systemmodell i stället för en sen och ofta problemfylld prototyp.

För programmerarna innebär det att de kan fortsätta att använda sina invanda verktyg och ändå förbättra effektiviteten. För hårdvarukonstruktörerna innebär det att de får en vettig standard att arbeta mot. Men det innebär också att hårdvarulösningen måste låsas i stort sett omedelbart när konstruktionsprocessen startar.

Tankar på gemensam högnivåkonstruktion av hård- och mjukvara faller pladask. På samma sätt faller mycket av tankarna på hård- och mjukvaruoptimering genom att göra uppdelningen på ett sent stadium. Resultatet kanske blir en något mindre optimal hårdvara, men hårdvaruingenjörerna har alltid varit bra på att anpassa sig. Det är lättare att optimera utifrån vad programmerarna kan förväntas göra än att få dem att byta metodik och verktyg.

Modellering

Nej, nu skall jag sluta gnälla. Virtuella plattformar är faktiskt oerhört användbara och det är ingen som helst tvekan om att det är lättare att göra sena ändringar och nya varianter genom att ändra mjukvaran. Och metoder och verktyg för mjukvaruutveckling förbättras ständigt, även om det kan tyckas ta oresonligt lång tid.

Men den här utvecklingen lär åtminstone innebära att vi kommer att behöva många fler ingenjörer som behärskar både mjukvara och hårdvara på systemnivå. Om hårdvaran skall definieras på ett tidigt stadium gäller det att systemkonstruktören förstår hur den fungerar och vilka möjligheter som finns. Och det måste finnas ingenjörer som kan skriva snabba och noggranna modeller. Och då talar vi inte om långsamma lågnivåmodeller. Det kanske är dags för lite nya inriktningar på högskolan.

Pengar i elektronik

Som avslutning tänkte jag ta upp ett samtal jag hade med entreprenören och riskkapitalisten Tim Unger härom dagen. Samtalet gällde hans nya plats i Coresonics styrelse, men vi kom att tala om en hel del annat också.

Tim Unger är bra på att hitta nya företag med stor utvecklingspotential och han påpekade att det finns gott om teknologi i Norden som kan leda till riktigt stora pengar. Coresonic är kanske det bästa exemplet just nu, men det finns fler.

Kanske det behövs ett antal svinaktigt nyrika elektroniknördar för att media skall förstå att teknik faktiskt kan vara ett område att satsa på. Det går att tjäna pengar på annat än börsmanipulationer. Och det kanske till och med skulle vara möjligt för våra stora TV-kanaler att rapportera om elektronik.

Comments are closed.