Annons

2007/01 – Ledare – Ännu ett gott år

2006 tog bra fart och elektronikmarknaden utvecklades positivt. De indikationer vi hittills har sett är att 2007 blir minst lika bra att en eventuell avmattning möjligen kan ses först år 2008. Men det är svårt att sia när så många delområden utvecklas åt olika håll samtidigt, så bedömningen får ses mellan tummen och pekfingret.

Fredrik Celsing, vd för EG Components, som jag nyligen träffade, beskrev distributörernas tillstånd som en "pyspunka" som pågått i fyra, fem år, på grund av successivt sjunkande priser på komponenter och en sjunkande amerikansk dollar. Till det kommer utflyttning av produktion till låglöneländer. Genom förvärv och sammanslagningar har vissa kunnat hålla siffrorna uppe.

Men samtidigt har en generell högkonjunktur avspeglat sig i ovanligt många nya projekt. Positivt är också hemvändande produktion, vilket kompenserar för en del nya projekt som går ut ur landet. Lönerna höjs successivt i Baltikum och de forna östländerna. Så sker även i Kinas industriorter men dess industri har fortfarande möjligheten att flytta enklare produktion till billigare delar av landet och troligtvis tar det lång tid innan vi ser någon stopp i den processen.

Det har mycket talats om Indien som nästa stora, växande industrination. Kan detta bli ett hot eller löfte för nordisk elektronikindustri?

Vår reporter Jan Zettergren har av pur nyfikenhet besökt tre typiska elektronikindustrier för att ta pulsen på Bangalore. Det är en region där flotta industribyggnader växer upp som svampar, likt ett nytt "Silicon Valley" och där det kan stå Nokia, Ericsson, IBM, Intel, AMD, Cisco och Microsoft på företagsskyltarna. Nyligen proklamerade Ericsson att man tänkte satsa 100 miljoner dollar fram till år 2010 på sin indiska verksamhet.

Indien är världens snabbast växande mobiltelefonmarknad. Enbart under november, förra året, tillkom 6,8 miljoner nya abonnenter på den indiska marknaden. Här kommer vi till pudelns kärna: Indien måste satsa allt på den intensivt växande hemmamarknaden eftersom kapaciteten inte samtidigt räcker till för stora exportvolymer. Det är Jan Zettergrens slutsats efter möten med indiska företagsledare. Industrin finner inte tillräckligt snabbt personer att anställa och infrastrukturens utbyggnad har bara inletts.

Indiens elektronikindustri lär knappast hota den europeiska. Nordiska företag har i stället en chans att vara med på resan när Indien skall gå från ett fattigt land till en av världens största industrinationer.

Omdaningen påbörjades 1991 när Indien, som en av Sovjets allierade, gick över till marknadsekonomi och öppnade portarna för utländska investerare. Dessförinnan styrde staten praktiskt taget all industri och handel. Utvecklingen inom IT-industrin tog fart kring år 2000 då västvärlden anlitade många duktiga, men samtidigt billiga indiska programmerare inför den förmenta katastrof som aldrig inträffade när datorernas klockor skulle slå om.

Halvledarföretagen har varit sena med att investera i Indien. Orsaken är att de har väntat på att Indien skall vika sig för trycket att ge subventioner. Nu har den indiska regeringen i princip godkänt ett bonusprogram för halvledarinvesteringar.

Men den ännu inte utbyggda infrastrukturen utgör ett hinder för halvledarindustrin liksom för elektronikproduktion i allmänhet. Därför satsar Indien i första hand på "Brain Power". Kanske kommer Kina att få rollen som stor elektronikproducent för den indiska industrin.

Det finns mycket mer att säga om Indiens elektronikindustri. Jan Zettergren har i ord och bild fångat den vildvuxna industriutvecklingen i Bangalore. Läs hans reportage på sid 10-13.

Ta sedan gärna en titt på vår hemsida där vi nu ger möjlighet att mycket snabbt kunna bläddra igenom tidningen tack vare en ny programvarulösning. Vi kommer att successivt fylla på så att man enkelt och snabbt skall kunna bläddra sig fram och söka i gamla nummer.

Maila gärna vad du tycker om detta till undertecknad.

Comments are closed.