Annons

2006/03 – Ledare – Blytung satsning

Evenemanget Blyfritt 2006, på Stockholmsmässan, blev en stor händelse för branschen i rätt tid och den tunga satsningen på live-produktion, debatter och utställning föll i god jordmån. Den sista juli skall all elektronikproduktion följa RoHS-direktivet. Bland dem som startade i god tid har utfallet blivit både positivt och negativ.

Enklare kort, med ungefär lika stora och inte så temperaturkänsliga komponenter, kan ofta produceras blyfritt utan problem, medan andra konstruktioner omöjligen kan överföras till den blyfria processen. Som vi redan i föregående nummer kunde konstatera, läs Vidar Wernöes artikel på sid 36, är vissa kapseltyper helt olämpliga och ytmonterade elektrolyter alltför värmekänsliga. Därtill följer att mönsterkorten måste ritas om kring anslutningspunkterna mot komponenter med större termisk massa.

RoHS får därför till följd att en stor mängd kretskort måste konstrueras om. Och det räcker inte med det. Komponenter måste bytas ut vilket ibland kan leda till att konstruktionen radikalt måste göras om. Produkter som har tillverkats i åratal kanske inte passerar den här stöpsleven utan de måste modifieras eller ersättas av helt nya konstruktioner.

Ett problem som inte diskuterades under blyfri-dagen var de företag som fortsätter att producera med blyade komponenter. Apparater för försvar och medicin behöver inte (inte ännu) följa RoHS. Här är det kvaliteten som har fått styra, med beprövade lösningar som garanter för felfria produkter. Kretskorten i dessa fall behöver med andra ord inte göras om för att anpassas till RoHS. Men när övriga industrin har ställt om till blyfritt kan det komma att bli svårt att få tag i blyade komponenter. Att använda blyfria sådana i en blyad process kan skapa otillförlitliga lösningar. På sikt kan därför även de undantagna sektorerna tvingas till blyfria lösningar. Kemikalieinspektionens Ulla Falk antydde förra våren, under ett möte hos Elektronikindustriföreningen, att man på sikt får räkna med att undantagen från RoHS försvinner.

Det finns väl skäl att tro att man med några års erfarenhet från den civila industrin även skall kunna implementera blyfri produktion med tillräckligt hög kvalitet i de nu undantagna sektorerna. I det kortare perspektivet kan man undra i vilken grad fel på grund av omogna blyfria processer kommer att drabba hemelektronikutrustning som säljs under det närmaste året. Hur långt har man exempelvis kommit med RoHS-anpassning i Kina? Man kan också ställa frågan om utrustning därifrån i realiteten blir blyfri. Att övervaka industrin verkar bli en övermäktig uppgift för myndigheterna.

RoHS-anpassningen sker inte gratis. Elektronikindustriföreningens ordförande, Eric Östlund, påpekade redan för ett år sedan att kostnaderna för små och mellanstora företag kan komma att uppgå till 10 procent av årsomsättningen, utslaget över två år. Problemet är att många företag har lägre än 5 procents vinst och därför kommer att utsättas för förlust.

Samtidigt har RoHS-omställningen lett till att företag som arbetar med konstruktion och produktion nu har gyllene tider, med gott om uppdrag. De företag som säljer produktionsutrustning har också ett gynnsamt läge. Skylten ”Såld” var uppsatt på ett flertal av maskinerna på evenemanget Blyfritt.

RoHS innebär inte bara ökade aktiviteter för europeiska bolag utan även för företag i andra världsdelar. Över huvud taget har försäljningen av produktionsutrustning fått en rejäl skjuts. Det märkte man inte minst på senaste Productronica-mässan i november förra året.

Vårt svenska paradskepp Mydata ställde nyligen ut i Japan och visade där sin nya maskin My 500, som dispenserar lodpasta direkt på mönsterkorten. Maskinen representerar ett radikalt nytänkande som såväl väckt entusiastiska som skeptiska röster. De senare menar att maskinen är för dyr och att tidigare problem med lodpasta kanske inte är lösta. Men maskinen klarade sig utmärkt på Blyfritt 2006 och den nämnda japanska utställningen resulterade i 1600 förfrågningar. Se där en ny industrigren växa fram! Mydata har redan förberett sig för en expansion med utökade lokaler.

Vad händer då i perspektivet nordisk elektronikindustri kontra asiatisk? Nyligen köpte jag en riktigt bra koffert med hjul, innehållande borrmaskin, sladdlös skruvdragare, planslip, vinkelslip och sticksåg till det facila priset 395 kr inkl moms. Det finns inte en chans för nordisk industri att massproducera produkter av detta slag. Men helt klart finns det ett behov av specialkonstruktioner och produkter som är baserade på högteknologi och kreativt tänkande. Den aktivitet som nu råder i Norden, hos kontraktstillverkare, konsulter och små- och mellanstora företag är livlig. Men det gäller att tänka till, att skapa lösningar som inte bjuds ut på de asiatiska hyllorna. Allt lägre priser är lockande men samtidigt ett hot mot alla led i försäljningen. Marginalerna krymper och särskilt komponentdistributörerna har fått en hård match.

Comments are closed.