Annons

20 miljoner för att fördjupa kunskapen om svenska innovationer

Vad driver fram innovationer? Vilken betydelse har finansiering? Varför ser vi fler svenska innovationer under vissa tidsperioder? Det är några av frågorna som Lundaforskarna bakom databasen Swinno nu kommer att gå till djupet med i ett fortsättningsprojekt finansierat av Vinnova med 20 miljoner över fem års tid.

– Vår forskning syftar till att förstå omvandlingar, som sådana som vi befinner oss i just nu, särskilt gällande digitalisering och hållbar utveckling, säger forskaren Josef Taalbi som är huvudansvarig för det nya projektet. Det gör att vi kan ge underlag till evidensbaserad innovationspolicy. Vad gör att företag innoverar och när?

En nyckel för forskarna i arbetet är den Lundautvecklade databasen Swinno. Den drivs och uppdateras av forskarna i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. I databasen finns till exempel uppgifter om 4 700 svenska innovationer mellan åren 1970 och 2017.

– Vi har jobbat med att kartlägga innovationer och dess processer i flera år. Men med det nya projektet kan vi fördjupa förståelsen för det som vi har hittat. En del av det vi kommer göra är att undersöka vad som hände med innovationerna, om och på vilket sätt de blev samhällsrelevanta, löste miljöproblem eller bidrog till tillväxt och så vidare.

Det nya projektet som finansieras med 20 miljoner från Vinnova studerar bland annat två rörelser i tiden: digitalisering och hållbar utveckling.

– Forskningen visar att digitalisering driver innovation. Från att ha stått för noll procent av innovationerna 1950, så står den nu för 60 procent av alla innovationer som vi ser i dag. Digitaliseringen är dessutom disruptiv. Vi kan se hur det tidigare var stora företag som stod för innovationerna. Så är det inte längre. De stora jättarna som Aga, Saab, Ericsson och ABB (f.d. Asea) står nu för en mindre del av innovationerna än för 30 år sedan. Nu är det de nya, små företagen som innoverar. Sånt kan vi lära oss av.

Josef Taalbi doktorerade 2014 på material från Swinno och är en av dem som jobbat med databasen under flera år. Han intresserar sig bland annat för hur svenska företag skapar innovationer under kriser, som på 1930-, 1970- och 2010-talet.

Forskarnas material visar att det ofta är direkta problem som gör att folk uppfinner och kommer med nya lösningar. Ett exempel är andra världskrigets bensinbrist, vilket ledde till gengasbilen, liksom 1970-talets oljekris vilket gjorde att man försökte lösa sitt oljeberoende och grunden lades till vissa av de nya energitekniker som vi ser i dag. Ett av de nya delprojekten handlar om miljöinnovation inom pappersindustrin.

– Det finns mycket mer kvar att lära sig om detta. Vi kan se att miljöinnovationer förekommer sporadiskt fram till 1970, men sen har de skjutit iväg under det senaste årtiondet på 2000-talet. Förmodligen ger kriser ett tryck som leder till omvandlingar.

SWINNO står för Swedish innovations och är en omfattande databas som samlar faktiska svenska innovationer i form av produkter och processer. Ett annat sätt att fånga innovationer är att räkna patent, men forskarna i Lund menar att det inte säger tillräckligt: bara för att något är patenterat behöver inte det betyda att det faktiskt används och alla innovationer är inte heller patenterade.

Men hur gör forskarna då för att fånga upp tusentals innovationer i sitt nät? Jo, de använder en litteraturbaserad metodologi. Josef Taalbi förklarar:

– Det innebär helt enkelt att vi läser bransch- och experttidskrifter och registrerar de innovationer som nämns där, utifrån vissa fastställda kriterier. Det kan vara tidningar som Ny Teknik och tidningen Verkstäderna.

Den svenska databasen är närmast unik i världen i det att den omfattar hela landet och täcker så pass många år. Den enda riktiga ”systerdatabasen” finns i Finland.

– Det fanns bara anekdotisk ekonomisk-historisk forskning om svenska innovationer innan vi började arbeta med Swinno runt 2008. Det fanns många intressanta berättelser, men systematiken saknades. Det är styrkan med Swinno; datan tillåter oss att studera svenska innovationer på ett systematiskt sätt.

I nästa version av Swinno hoppas forskarna också kunna besvara: Varifrån kommer innovationer? Vad underlättar processen?

– Vi vill förstå vad som bidrar, orsakar och hindrar innovationer. Det är ju sådant som också är aktuellt för en forskningsfinansiär som Vinnova att förstå. Vilken roll spelar till exempel just finansiering? Hur och varför har innovationslandskapet förändrats när det har gått från stora innoverande företag till små?

Databasen SWINNO (Swedish Innovations) har finansierats av Vinnova i flera omgångar, nu senast med 20 miljoner för perioden 2020–2024. Drivs och uppdateras av forskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Innehåller över 4 700 innovationer för perioden 1970–2017 samt 1 200 för perioden 1909–1969.

De medverkande forskarna i det nya projektet är Josef Taalbi, Cristina Chaminade, Astrid Kander, Sara Torregrosa-Hetland och Frank van der Most. Två doktorander kommer även att anställas, en med fokus på skogsindustri och en med fokus på innovationspolitik.

Det har publicerats flera vetenskapliga artiklar med utgångspunkt i Swinnos data. Du hittar dem och mer information här: https://www.ekh.lu.se/en/research/economic-history-data/swinno

Läs mer om anslaget och Swinno 3.0: https://www.vinnova.se/p/swinno-3.0-betydelsefulla-nya-svenska-produkter-och-processer-1970-tills-nu/
About the grant (in English) https://ekh.lu.se/nyheter/swinno-3-0-gets-sek-20-5-million

Comments are closed.