11 000 elever räknar stjärnor

Posted on februari 12th, 2019 by Göte Fagerfjäll

Kan en enkel hushållsrulle fungera lika bra för att kartlägga ljusföroreningar som toppmoderna satelliter? Nu startar ForskarFredags massexperiment Stjärnförsöket där alla som vill kan vara med och räkna stjärnor på himlen tillsammans med forskare för att möta ett växande globalt miljöproblem.

Ser du stjärnan i det blå? Om inte kan det vara ljusföroreningar som stör. Gatlyktor, ljusskyltar och upplysta byggnader innebär trygghet och trevligare städer, men har också visat sig ha negativa effekter för människor, djur, ekosystem och rymdforskningen.
– Det unika med det här projektet är att vi mäter de ljusföroreningar som människor upplever i sin vardag – utanför huset, på skolgården eller utanför scoutstugan, till skillnad från vanliga mätningar med satelliter, säger Urban Eriksson, forskare vid Lunds universitet och Högskolan Kristianstad, som tagit fram metoden.
Över 11 000 elever är anmälda och ska nu gå ut och räkna stjärnor på himlen tillsammans med scoutföreningar, fritidsklubbar, astronomiföreningar och privatpersoner. Metoden är enkel: En papprulle, snöre, mutter och tejp sätts ihop till ett mätredskap och en app laddas ner till telefonen. Sedan räknar man hur många stjärnor man kan se med blotta ögat genom röret i nio olika riktningar på himlen. Ju mer ljusföroreningar, desto färre stjärnor.
Massexperimentet är en del av vetenskapsfestivalen ForskarFredag som arrangeras den sista fredagen och lördagen i september varje år. Festivalen har i år extra fokus på rymden med anledning av att det i år är 50 år sedan den första månlandningen.
– I ForskarFredags massexperiment hjälper deltagarna forskare i ett riktigt forskningsprojekt, säger Lena Söderström, projektledare på föreningen Vetenskap & Allmänhet. För forskarna är det en fantastisk möjlighet att få in stora mängder data som de omöjligt hade kunnat samla in själva.
Appen kommer vara öppen för inrapporteringar fram till den sista december 2019. Resultatet av de tidiga mätningarna kommer att publiceras under ForskarFredag den 27-28 september.

Filed under: SvenskTeknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Sverige är fortfarande bäst

    I media framställs numera alltid Sverige som ”sämst i klassen” när det gäller klimat- och miljöfrågor. Det är ingen ände på eländet och klimatjournalisterna bjuder över varandra när det gäller att klaga på att vi inte når våra mål. Men i den verkliga verkligheten är vi fortfarande klart bäst i klassen både vad gäller miljö och klimat och vi har utsläppsnivåer som andra industriländer bara kan drömma om. Men vad hjälper det att vara dubbelt så bra som de andra när våra politiker lovat att vi skall vara ännu bättre. Vi lyckas med konststycket att vara i särklass bäst och ändå tvingas böta för att vi inte uppfyller våra idiotiska löften. Snacka om ”Die dummen Schweden”.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (810 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.