Vill vi ha elektronikundervisning?

Posted on april 16th, 2026 by Jerzy Muszynski

År 2010 försvann alla kurser som på något sätt hade anknytning till elektronik från våra gymnasieskolor.

Det innebär i stort sett att alla under 36 inte vet hur många ben en transistor har eller vad det är för skillnad mellan en resistor och kondensator. Den viktigaste elektronikkretsen – en ödmjuk förstärkare – har blivit en makalös manick som fungerar men få vet varför; Att designa den blir svårt. Att förstå dess beteende när den matas med DC-, kHz-, MHz- eller GHz-signaler verkar kräva en fyrdimensionell intelligens.

Men med bra mentorer kan även unga elever på högstadiet eller gymnasiet bygga sådana och se sedan den i OP, oscillatorer, digitala kretsar, switchar osv. Kunskapskaos ordnas och byts ut till förståelse som rimligen borde översättas till hög kvalitet, tillförlitlighet och tålighet mot alla strapatser som naturkrafter kan frambringa.

Kommentera och lägg din röst här:

* Ja, återinför dessa kurser snarast och anpassa pedagogiken till elevernas nivå

* Nej, det var rätt att ta bort elektronik från svenska skolor

Filed under: Svenska Nyheter

«

4 Responses to “Vill vi ha elektronikundervisning?”

  1. Göte Fagerfjäll, on april 16th, 2026 at 10:50 Said:

    Ja, återinför dessa kurser snarast och anpassa pedagogiken till elevernas nivå

  2. Daniel, on april 16th, 2026 at 15:46 Said:

    Världens bästa!

  3. Tomas Larsson, on april 17th, 2026 at 13:27 Said:

    Bra inlægg. Jag visste dock inte att det hade gått så långt. Intressant i sammanhanget ær att unga mænniskor (under 20) har svår før att anvænda datorer.

    Hælsningar

    /Tomas Larsson

  4. Christoffer, on april 18th, 2026 at 08:50 Said:

    Ett vanligt bra inlägg och en viktig sak att belysa. Min son ska börja gymnasiet till hösten och har haft en önskan om att få utbilda sig till inom Elektronik.
    Det närmsta alternativ till det var att söka industritekniska programmet där det finns en viss praktiskt utlärning gällande elektronikmontage och kablage.
    Detta är ett så mycket bredare område än så och göra ett gymnasieprogram som ger en mer djupgående kunskap för montage, komponentkännedom, kopplingsschemat osv är verkligen nödvändigt.
    Har ska vi annars kunna hinna ikapp och kunna tillfredställa behovet av kunskapen som framtiden behöver.

Leave a Reply

  •

  • Kommentaren

    EU och AI behöver kärnkraft redan nu

    De gröna bubblorna spricker en efter en men AI-utbyggnaden gör att behovet av stabil elproduktion exploderar. Både Friedrich Merz och Ursula van de Leyen ropar nu på en snabb utbyggnad av kärnkraften – helst igår. Samtidigt ser vi hur dataföretagen tävlar om att köpa upp all stabil elkapacitet i Sverige. Northvolt-fiaskot ser till exempel ut att resultera i en jättelik datahall med effektbehov som kräver en stor kärnkraftsreaktor.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (827 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.