Svensk expert på kunskapsmätningar till Tokyo

Daniel Petterson, skolforskare vid Högskolan i Gävle, är inbjuden som huvudtalare på en stor konferens om skolan i Tokyo 14 oktober.

10gavle06

– Jag åker till Japan för att berätta om hur kunskapsmätningarna i Sverige har påverkat hur man styr skolan. Det känns jättekul och det är ett erkännande av vårt lärosäte, säger Daniel Pettersson.
Daniel vill visa hur de diskussioner som initieras av PISA redan finns i Sverige och hur man tänker. Att människors meriter behöver mätas på något sätt och det har vi gjort i vårt skolsystem under en längre tid, precis som man gjort runt om i världen.
– Det som PISA gör, är att de kliver in och tar över diskussionen och helt plötsligt så blir PISA riktningsvisaren. Men det finns ju andra internationella kunskapsmätningar också.
Fokus har förflyttats mellan vem det är som äger mandatet och hur utbildningen utformas i de olika länderna. I Sverige har vi fler nationella prov idag, alltså fler kontroller av elevers kunskaper.
– Man tänker sig att om man kontrollerar mer så kommer man att göra bättre. Om man väger grisen många gånger, så inbillar vi oss att den ska väga mer.
Över hela världen inför man fler och fler mätningar, men egentligen löser det inte problemet.
– Mätningar är bra, om de utförs med måtta, men man bör veta varför man använder dem.
Sverige var tidiga med kunskapsmätningar och har haft stor tilltro till dem. Mätningarna har blivit fler och större och politikerna använder dem mer och mer.
– Idag har det tagit över och det är där man styr skolan, man styr från avstånd.
Förra systemet var inte heller bra säger Daniel, och påpekar att alla styrmekanismer som kommer uppifrån, tar ifrån de som står närmast problemet viss makt.
– Jag är tämligen övertygad om att de som sitter med de bästa lösningarna är de som är närmast eleven. Men då handlar det om att de ska ges möjlighet att göra det också.
En 1300-tals munk sade: ”När man betraktar världen så finns det två olika perspektiv. Jättens grumliga blick ser långt och mycket, medan dvärgarnas skarpa blick ser lite, men väldigt noga.
– Beroende på hur du väljer att se på världen så får du olika svar och det behöver inte vara ett problem så länge du är medveten om det. Det blir först ett problem när någon använder jättens grumliga blick som om det vore dvärgens. Och det är min grundläggande kritik kring hur PISA används. Det är i själva verket en gigantisk makrostudie, som känner av med hyfsad träffsäkerhet, men den gör ju ingenting för lärarna.
Tiden får utvisa om detta är bra. Det är lätt att vara nostalgisk och titta tillbaka och tycka att allting var så mycket bättre förr.
– Jag brukar säga, det var inte bättre förr, det var du som var bättre, säger Daniel Pettersson.
Text: Douglas Öhrbom

Comments are closed.