v2106 – Bättre utveckling för Europas distributörer

 

Is this email not displaying correctly?
View it online.
Elektronik i Norden
2021-02-11

Bättre utveckling för Europas distributörer

En beräkning som är så komplex att den tar tjugo år att genomföra på en kraftfull stationär dator kan nu göras på en timme på en vanlig laptop. Chalmersfysikern Andreas Ekström har tillsammans med internationella forskarkollegor konstruerat en matematisk genväg för att otroligt snabbt beräkna atomkärnors egenskaper utifrån kvantmekaniska modeller för den starka kraften mellan protoner och neutroner.

Läs temaartiklarna om radiomätteknik

Läs temaartiklarna om embeddedsystem

Gå direkt till Produktdatabasen

Klicka här för att prenumerera på
Elektronik i Nordens Nyhetsbrev

Glöm inte att svara på utskicket om konsultöversikten!

Hastighet, avancerade prestanda och stabilitet ses som acceleratorerna bakom 5G som kommer driva transformation inom affärssektorn enligt en amerikansk undersökning bland chefer från Verizon Business.
Läs Mer…
NOTEs valberedning föreslår inför årsstämman 2021 omval av samtliga fem styrelseledamöter: Anna Belfrage, Johan Hagberg, Bahare Hederstierna, Claes Mellgren och Charlotte Stjerngren. Som ny styrelseordförande föreslår valberedningen att Claes Mellgren väljs.
Läs Mer…

Webbseminarium om Industry 4.0

element14.com ordnar ett gratis webbseminarium sponsrat av Molex, med fokus på hur Industry 4.0 och IIoT kan förändra, skala och integrera tillverkningen. Webbseminariet går igenom hur fjärde generationens tillverkning blir möjlig och ger lösningar för maskin- och robottillverkare.
Läs Mer…

Climeon årets vinnare av Smart industri

Energiteknikbolaget Climeon vinner första priset i företagstävlingen Smart industri. Climeon omvandlar geotermisk värme eller spillvärme från industrier och fartyg till grön el, med kraftfullt stöd av digital teknik. Företagen OP Teknik och ZeroPoint Technology föräras i år med varsitt hedersomnämnande.
Läs Mer…

Den 1 februari 2021 uppgick SATCO Komponent AB i Stig Wahlström Elektronik AB. Båda bolagen är en del av Addtech-koncernen och ledande aktörer inom sin nisch. Sammanslagningen av bolagen innebär att kunderbjudandet breddas till att inkludera fler marknader, samt att kunderna hädanefter kan vända sig till en och samma aktör för unikt anpassade elektroniklösningar.
Läs Mer…

JLT Mobile Computers startar JLT Software Solutions, ett helägt dotterbolag för att driva företagets mjukvarusatsning. VD blir Andreas Nivard som får uppgiften att bygga upp ett utvecklingsteam med gedigen kompetens inom mjukvara.
Läs Mer…

Nu kan forskare inom kärnkraftssäkerhet, nukleär icke-spridning och medicinsk bestrålning söka forskningsmedel från Strålsäkerhetsmyndigheten. Sju utlysningar finns för närvarande publicerade på myndighetens webbsida. Under de närmaste veckorna kommer ytterligare ett 15-tal utlysningar publiceras.
Läs Mer…

JLT Mobile Computers, lanserar ett pilotprogram för sin Android 10-baserade, fordonsmonterade JLT6012A-dator som tagits fram för att öka produktiviteten i lageranläggningar och annan logistikverksamhet.
Läs Mer…

Forskare på Chalmers upptäckte av en slump att termometern i moderna butikskylar är systematiskt felplacerad. Det innebär att livsmedelsbutiker förbrukar mer energi än nödvändigt. Men forskarna kom även på vad som skulle kunna lösa problemet, och därmed bidra till förbättringar i över 3000 livsmedelsbutiker – enbart i Sverige.
Läs Mer…

Tre rymdsonder når Mars under februari månad efter att ha startat från jorden i juli förra året. När det sker finns åtta fungerande rymdsonder i bana kring Mars och tre på planetens yta. En av sonderna, europeiska Mars Express med det svenskbyggda instrumentet ASPERA-3, befinner sig i omloppsbana runt planeten sedan 18 år.
Läs Mer…

ABB har vunnit ett större totalentreprenadskontrakt med Statkraft, Europas största alstrare av förnybar energi, för att utforma, tillverka och installera två synkronkompensatorer med hög rotationsenergi för Lister Drive Greener Grid-projektet i Liverpool i nordvästra England.
Läs Mer…

Renesas köper Dialog Semiconductor för ca 4,9 miljarder euro. Det är resultatet av ett avtal mellan de bägge företagen.
Läs Mer…

Samarbetet mellan NOTE och det svenska snabbväxande bolaget Charge Amps kräver ökad kapacitet. NOTEs försäljning till Charge Amps väntas öka från 40 MSEK 2020 till i storleksordning 125 MSEK under 2021.
Läs Mer…

Det låter som Science Fiction

Läs krönikan på webben

Tänk om världen tog beslutet att helt gå över till fjärde generationens kärnkraft för all elproduktion eller kanske till och med all energiproduktion? Det skulle skapa en ny industri av ungefär samma storlek och komplexitet som flygplansindustrin och världen skulle snart kunna glömma elbrist, färskvattenbrist, problem med kyla eller värme i bostäder och en rad andra problem. Och bäst av allt – vi skulle kunna slippa de domedagsprofetior som vi nu översköljs av. Märkligt nog är det fullt möjligt. Men först en liten lägesrapport från elproduktionen i Sverige och en och annan tillbakablick.

Det är torsdag eftermiddag. Ute är det sju grader kallt och ganska svaga vindar. Jag ser på yr.no att det är ungefär lika kallt i Stockholm och Göteborg även om vinden är lite starkare i Göteborg (och betydligt starkare längre norrut). Med andra ord är det en ganska ordinär vinterdag.

Och ändå tvingas Sverige importera el från Tyskland och Danmark. Från Dalarna och söderut ligger produktionspriset på el just nu på drygt två kronor per kWh. Det innebär ca tre kronor per kWh för ett normalt hushåll (plus fasta avgifter förstås).

Totalt förbrukar Sverige just nu lite drygt 25 GW. Vattenkraften ger 11,3 GW (1,6 GW från max), kärnkraften ger maximala 7 GW, vindkraften ger 3,8 GW och värmekraften ger 1,9 GW. Vi importerar ca 2 GW (kolkraft) från Tyskland, Danmark och Polen.

Men vi har fortfarande lite marginal. I södra Sverige importerar vi 1,1 GW från Norge och exporterar 1,4 GW till Finland och Litauen. Om vi stänger av exporten och dessutom kör oljekraftverket i Karlshamn för fullt vinner vi kanske 1,8 GW. Längst norrut exporterar vi också en del el till Finland, men det påverkar inte systemet. Det finns ändå inte någon kapacitet att skicka mer el söderut i Sverige. Det är förresten därför vattenkraften kör 1,5 GW under maximum. Det finns inga kanaler att skicka mer el varken söderut i Sverige eller norrut till Finland.

I morgon får vi se om det här räcker. Då lovar prognosen svaga vindar överallt och temperaturer under 10 minusgrader. Vindkraften går i så fall tillbaka till förra veckans 0,5 GW och hela effektmarginalen och mer därtill är i ett slag utraderad. Några extra minusgrader riskerar då att betyda katastrof och nedstängningar av elområden.

Tänk om det blir riktigt kallt?
Men så fruktansvärt kallt kan det väl aldrig bli i södra Sverige? Visst måste man väl klassa tio minusgrader som extremväder?

Alla vi som har ett mannaminne som spänner över mer än två år inser nog att temperaturen brukar kunna falla bra mycket mer än så. Det räcker att backa tillbaka till slutet av februari 2018 för att hitta temperaturer neråt 20 minusgrader i Stockholmsområdet. 2010 hittar man temperaturer under 25 minusgrader både i januari och februari. Och 1966 hade Bredviken i Götaland -38,3°C den 9 februari.

Den som är intresserad av väderdata kan alltid leta hos SMHI. Där finns mycket matnyttigt. Men det finns också en hel del ”privatspanare” som sammanställer mätdata från SMHI och presenterar dem i lättläst skick. Ett bra exempel är https://rl.se/vadret/period.php.

Helt klart är i alla fall att kombinationen låg temperatur och svaga vindar är betydligt vanligare än vad mannaminnet och media brukar hävda.

Vedspisen fungerar
Spelar det då någon roll att vi snart har en knackig och dyr elförsörjning? Behöver vi verkligen så mycket el?

Svaret är naturligtvis att man kan klara sig utan el. Här i skogen i Blekinge bevisade min svärmor detta år 2005. Efter stormen Gudrun i början av januari var gården strömlös i flera veckor. Temperaturen låg för det mesta några grader under noll och vårdapparaten ville flytta Rosa till ett äldreboende tills elverket fått ordning på ledningarna. Men det ville inte Rosa.

Hon var ju van vid sin vedspis och kakelugn. Huggen ved fanns hur mycket som helst och att hämta vatten ur brunnen var ingen omöjlighet. Fast det fick hon förstås hjälp med. Hon var ju ändå 87 år gammal. Mest saknade hon telefonen och TV-programmen.

Vedspisen går alldeles utmärkt fortfarande och skam vore det annars – den är ju nästan ny med vedspismått mätt. Den gamla vedspisen tröttnade i slutet av sjuttiotalet och ersattes av en ny fin Husqvarna-spis. När det som nu är kallt ute har vi 25 °C i köket.

Men ärligt talat – visst vore det hopplöst att tvingas leva utan el. Och tänk bara vilket elände det skulle vara om alla i ett tätbebyggt bostadsområde eldade i kaminer och vedspisar. Här har vi inga grannar, men ”hemma” i Stockholm märks det direkt när någon sätter igång att elda i kaminen. Det märks tydligt på partikelutsläppen också.

Allt går att lösa med el
Nej, vedspisar och kaminer är inget bra alternativ i tätbebyggda områden. Inte pellets- och oljepannor heller förresten. El är så fantastiskt mycket bättre under förutsättning att den kan levereras på ett stabilt, säkert och tillräckligt billigt sätt.

Om vi går tillbaka till de gamla Science Fiction-författarna från femtiotalet ser vi att den tidens framtidsprognoser alltid baseras på ett överflöd av energi. En framtid med energibrist fanns liksom inte på kartan. Alla visste ju att atomkraft skulle ge oändlig mängd el till alla.

Med ett överflöd av elenergi behöver man inte fundera på var och hur man vill bo. Att värma upp ett hus är lika lätt som att kyla ner det. Ett behagligt inomhusklimat var en självklarhet redan på femtiotalet. Det spelar ingen roll om huset ligger i Kiruna eller i Florida.

Transporterna är heller inget problem. Energi kan omvandlas hur som helst och om man bara har tillräckligt mycket el spelar verkningsgraden mindre roll. Att omvandla koldioxid och vätgas till kolväten som bensin eller dieselolja går alldeles utmärkt. För tåg och bilar som inte behöver gå så långt kan man använda fasta ledningar och batterier.

Femtiotalsförfattarna insåg också att matproduktionen alltid går att lösa om man bara har el. Om man bara har värme, ljus och vatten går det att odla precis var som helst. I polarområden behövs artificiell värme och artificiellt ljus, medan vattnet sällan är ett problem. Längre söderut finns det oftast gott om värme och ljus, medan färskvatten är en bristvara. Men med obegränsade mängder el har man inga som helst problem att avsalta och pumpa vatten. Öknar kan möjligen bli en bristvara.

Normala processer
För teknikhatande klimatkämpar kan det här låta obehagligt, men det handlar faktiskt bara om att återskapa ett par av jordens viktigaste och mest naturliga cykler…

Har du några frågor, kontakta gärna mig Redaktör Göte Fagerfjäll, gote@elinor.se

 

Avsluta prenumerationen genom att klicka här

eller skicka ett (tomt) email till nyhetsbrev-unsubscribe@list.elinor.se

 

Comments are closed.