Självcensur mot Kina och klimatet

Läs krönikan på webben

I den utmärkta boken ”Världens 100 underverk” finns bland annat en faktaruta med viktiga händelser från Himmelska fridens torg i Peking. De stora händelserna inträffade 1911, 1919, 1949 och 1999, men 1989 hände tydligen ingenting. Orsaken är enkel – den som tar upp massakern blir inte populär i Kina och alla vill vara populära i Kina.
Det här är bara ett exempel på den självcensur som verkar bli allt vanligare i Sverige. För det mesta behövs det inte ens någon elak stormakt utan det räcker med lite sund rädsla för att irritera vänner eller tänkbara arbetsgivare.

Men låt oss börja med Kina. Det är ett magnifikt exempel på en stormakt som helt och hållet lämnat silkesvantarna bakom sig och sedan många år gått över till ullstrumporna. Den som säger något ofördelaktigt om Kina kan alltid räkna med stora konsekvenser.

Taiwan och Wuhan
Därför hör vi Sveriges Radios ”Kinapodden” tala om Taiwan som ”en kinesisk region”. Därför hör vi en fruktansvärt pinsam ursäkt från skådespelaren John Cena (Fast & furious) efter att han råkat säga att Taiwan var ett eget land. Och därför såg vi förra året Facebook stänga av alla som vågade knysta om att Coronasmittan kunde ha kommit från det stora smittskyddslabbet i Wuhan.

Kinas regering vet att repressalier fungerar fantastiskt bra så länge man har tillräckligt mycket makt att sätta bakom orden. Då kan man utan vidare hävda att Taiwan är en integrerad del av Kina, att Kina är ett arkiskt land, att allt hav utanför Kina tillhör Kina och att Tibet alltid varit en del av Kina.

Alla vet att det här inte är sant, men alla vet också att konsekvenserna om man säger emot är hårda. Inget företag vill råka ut för samma repressalier som H&M och inget land vill bli behandlat som Norge efter att Liu Xiaobo fick Nobels fredspris 2010. Journalister skall vi bara inte tala om. Den som någon gång vill ha journalistvisum till Kina bör vara snäll.

För den som har glömt massakern på Himmelska fridens torg kanske det kan vara läge med en påminnelse. Stora studentdemonstrationer bemöttes med stridsvagnar. Fortfarande vet ingen hur många som dog, men kinesiska Röda Korset uppskattade antalet till 2 700. Inofficiella källor inom Kinas militär talade om 10 454 döda. Officiella källor (Pekings borgmästare) hävdade att antalet döda var 200.

Brinnande elbilar
Den som uttalar sig mot Kina får räkna med konsekvenser. Det vet alla vid det här laget. Men det finns gott om områden där självcensuren fungerar lika bra även om konsekvenserna av att ha fel åsikt inte är lika uppenbara.

Ett intressant område är elbilar. ”Alla” vet att elbilar är bra med ungefär samma grundargument som ”fyra ben bra, två ben dåligt” från Orwells utomordentliga bok Djurfarmen.

Så det är inte alldeles lätt att få journalister eller politiker att ta till sig negativa fakta om elbilar. Det gäller till exempel den helvetiskt giftiga gasen vätefluorid som bildas vid en batteribrand. Beroende på batteristorlek blir det mellan 2 och 20 kg vätefluorid och med tanke på att dödlig dos ligger runt 100 mg per kubikmeter luft är det lätt att inse problemet. 20 kg vätefluorid räcker för att ge dödliga nivåer i ett rum på 200 000 kubikmeter. Det motsvarar 250×250 m om vi antar att takhöjden är 3 m.

En enda brinnande elbil kan alltså utan vidare förgifta ett stort parkeringshus till en galleria eller ett bildäck till en stor färja. Det är en ganska stor sak att inte tala om. För att inte tala om vad som kan hända i Södra länken, Norra länken eller någon av de andra jättelånga vägtunnlarna i Stockholmsområdet. Eller brinnande elbussar i den kommande underjordiska busstationen vid Slussen. Tanken svindlar.

För att göra det hela riktigt obehagligt har nästan alla de stora galleriorna byggt laddstationer längst in i parkeringshusen. Med tanke på att brandrisken är som störst vid laddning (förutom vid kollisioner förstås) är det extremt olämpligt. Enligt brandmannen Tommy Carnebo, som utbildar andra brandmän om riskerna, bör man aldrig ha laddstolpar i slutna utrymmen (garage), aldrig intill husfasader och absolut inte på innergårdar.

Det finns ett fåtal artiklar om det här och TV4 hade häromdagen ett inslag. Men jag har oftare läst artiklar där man spelar ned riskerna. Den mest underhållande artikeln lät en stackars brandman säga att bränder i elbilar inte är något problem så länge inget händer…