v2208 – Kosmiska blixtar från oväntat håll

 

Is this email not displaying correctly?
View it online.
Elektronik i Norden
2022-02-24

Kosmiska blixtar från oväntat håll

När astronomer spårade den hittills närmaste källan till de mystiska blixtar på himlen som kallas radioblixtar, blev de överraskade. Precisionsmätningar med radioteleskop avslöjar att blixtarna skapas bland gamla stjärnor, och på ett sätt som ingen hade väntat sig. Källan till blixtarna, i den närliggande spiralgalaxen M 81, ligger närmare jorden än någon annan i sitt slag.

Källa till mystiska radiosignaler: så föreställer sig rymdkonstnären Daniëlle Futselaar en magnetar i en klunga av urgamla stjärnor (som visas i rött) nära spiralgalaxen Messier 81 (M81).
Läs mer..

Läs temaartiklarna om radiomätteknik

Läs temaartiklarna om embeddedsystem

Klicka här för att prenumerera på
Elektronik i Nordens Nyhetsbrev

Ny vd på Schneider Electric, Sverige

Jenny Larsson tillträder rollen som verkställande direktör, Country President, för Schneider Electric i Sverige den 14 mars 2022. Jenny har en gedigen bransch- och ledarerfarenhet från företag som Vattenfall, ABB och Hitachi Energy Sweden.

Read more »

TCS lanserar modulbaserad säkerhetsplattform

Tata Consultancy Services har lanserat Cyber Defense Suite – en plattform bestående av en omfattande uppsättning av moduluppbyggda cybersäkerhetstjänster avsedda att hjälpa företag att säkra sina it-system och ge dem trygghet att fokusera på sin kärnverksamhet.

Read more »

UFS-baserade flashminnen stödjer MIPI M-PHY v5.0

KIOXIA har skickat ut prover på världens första UFS-baserade flashminnen som stödjer MIPI M-PHY v5.0. Den nya produktserien säljs i tre storlekar: 128 Gbyte, 256 Gbyte och 512 Gbyte. De nya enheterna tillåter skrivning och läsning med hög hastighet och riktar sig mot en mängd olika mobilapplikationer, inklusive ledande smartphones.

Read more »

 

Robotar till Scanias nya batterimonteringsanläggning

ABB har ingått avtal med Scania om att tillhandahålla ett omfattande utbud robotlösningar till Scanias nya högautomatiserade anläggning för batterimontering. Den nya anläggningen blir en viktig milstolpe på Scanias väg mot elektrifiering av tunga fordon. Scania ska investera över 1 miljard kronor (108 miljoner dollar) i anläggningen över flera år och den nya anläggningen i Södertälje förväntas vara i full drift 2023.

Read more »

Robust industrikontakt i ny kort version

binder lanserar en kort version av företagets 423-serie: runda kontakter i formfaktorn M16 med en längd på cirka 47 mm. Dessa finns i varianter med mellan 2 och 19 anslutningsben och uppfyller kraven för IP67 när de är hopkopplade.

Read more »

HANZAs affärsmodell bekräftad av KTH

Svenska företag outsourcar fortfarande stora delar av sin tillverkning till lågkostnadsländer, med potentiellt stora negativa konsekvenser för miljön och inom sociala områden. Ett examensarbete från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) visar att inte bara miljön påverkas positivt då svenska företag flyttar hem sin produktion, utan det finns en rad andra fördelar. Som exempel presenteras kontraktstillverkaren HANZAs affärsmodell med marknadsnära produktion.

Read more »

 

De bygger artificiella nervceller

För första gången har forskare visat att en artificiell organisk neuron, en nervcell, kan integreras med en artificiell organisk synaps i en levande växt. Såväl neuronen som synapsen byggs av tryckta organiska elektrokemiska transistorer. Resultatet har publicerats i Nature Communications.


Chi-Yuan Yang och Padinhare Cholakkal Harikesh, postdoktorer vid Laboratoriet för organisk elektronik, visar i en schematisk bild hur den mänskliga nervcellen och dess funktioner har byggts med hjälp av organiska elektrokemiska transistorer. Foto: Thor Balkhed

Read more »

90 procent får 5G innan slutet av 2023

Nu fortsätter Telenor och Tele2 utrullningen av 5G till ännu fler delar av Sverige. Genom det gemensamma nätbolaget Net4Mobility, kommer 90 procent av Sveriges invånare att få tillgång till 5G innan slutet av 2023 och resterande delar av landet under 2024.

Read more »

 

Autonoma drönare skrämmer bort vilda djur

Nystartade FLOX Robotics närmar sig sin första stora milstolpe: det första helt autonoma drönarsystemet som avvisar vilda djur från odlad mark levereras i april 2022 till företagets första kund.


FLOX-teamet (från vänster till höger): CTO Marco Moletta, CEO Sara Nozkova, Technical Director Massimo Girondi, CPO Matteo Tadiello

Read more »

Elpriserna knäckande men inga uppsägningar

Underleverantörsbarometern för fjärde kvartalet 2021 från Sinf visar på fortsatt optimism. 57 procent uppger att de ökat omsättningen under kvartal fyra. Positivt och historiskt är att det inte planeras några uppsägningar. Underleverantörerna räknar dock med sjunkande omsättning framåt och lägre siffror på sista raden på grund av elpriserna.


Sanna Arnfjorden Wadström, VD för Sinf

Read more »

Litiumbatterier problem för batteriinsamling

Svenskarna är duktiga på att lämna in sina batterier för återvinning men nu kommer nya utmaningar när litiumbatterierna tar över marknaden.

Read more »

Optimal batteriåtervinning med ny metod

Optimerade processer kan göra återvinning av elbilsbatterier enklare, billigare och mer miljövänlig. Det visar forskare på Chalmers som granskat en allt vanligare återvinningsmetod. I den vetenskapliga artikeln fastställs hur metoden kan bli så effektiv som möjligt och ge bäst resultat, ett viktigt steg mot en hållbar elektrifiering av bilar och andra fordon.


Laboratoriets utrustning för filtreringsprocessen med den slutliga vätskebaserade lösningen av återvunna metaller och solida restprodukter som innehåller grafit. Foto: Chalmers tekniska högskola

Read more »

Rysslands makt växer ur en gevärspipa

Läs krönikan på webben

I morse anföll Ryssland Ukraina ”på riktigt”. Det är en katastrof för Ukraina, men ger också stora konsekvenser för Västeuropa och USA. I praktiken isoleras Ryssland från Västvärlden för lång tid framåt och vi får se ett mycket tätare samarbete mellan Ryssland och Kina. Vi får också räkna med en långvarig elkris i Europa när den ryska naturgasen försvinner från marknaden. I det läget bör våra politiker ta konsekvenserna och beordra en återstart av reaktorerna Ringhals 1 och Ringhals 2.

De närmaste dagarna kommer vi säkert att få höra väldigt mycket om de militära konsekvenserna av Rysslands intåg i Ukraina. Lite yrvaket har världen vaknat upp till en verklighet där militär styrka återigen är ”politikens förlängning”. ”All politisk makt växer ur en gevärspipa” som Mao Zedong sade.

Det här är naturligtvis inget nytt. Pacifismens klockartro på att ingen anfaller den som kastat sina vapen har motbevisats gång efter annan. Två betydligt sannare sentenser är: ”Varje land har en armé – sin egen eller någon annans” och ”Om du vill ha fred – rusta för krig”. Den första brukar tillskrivas Sun Tzu (ca 600 f kr)och den andra är romersk och lite nyare (ca 400 e kr).

Ryssland och Kina
Idag har vi vant oss vid att demokratiska länder i Väst inte angriper varandra militärt. De ekonomiska och politiska konsekvenserna blir alldeles för stora. Hur kan då Ryssland bränna sina broar på det sätt som de nu gjort?

Svaret är nog helt enkelt att Ryssland har hittat en annan väg för sina varor och sin teknologi. Idag är Kina stora nog att både köpa det som Ryssland vill sälja och leverera den teknologi som Ryssland behöver. Ryssland behöver inte längre bry sig om Väst.

För Kina och Xi Jinpeng är inte Rysslands krig i Ukraina något som helst problem. Tvärtom ger det ett fantastiskt tillfälle att sätta tumskruvar på Taiwan. De senaste veckornas möten mellan Putin och Xi Jinping har uppenbart varit positiva för bägge parter och gissningsvis är man hyfsat överens om både principer och tidplaner.

Att sedan kineser och ryssar ogillar varandra historiskt sett – det gick tydligen att komma runt.

Olja, gas och vapen
Ryssland är fascinerande på många sätt men det kanske märkligaste är hur litet landet är ekonomiskt sett. BNP ligger på ca 1,5 biljoner dollar (2020), vilket är mindre än BNP för Norden. Tyskland är (mycket) mer än dubbelt så stort som Ryssland, medan Frankrike och Storbritannien är lite mindre än dubbelt så stora. Kina är nästan tio gånger så stort.

Eftersom Rysslands stora exportvara är olja/gas är det inte särskilt svårt att skifta försäljningen från Europa till Kina. Det krävs en del infrastrukturförändringar, men i grunden kan säkert Kina ta hand om allt som nu inte kan säljas västerut.

Gissningsvis innebar Tysklands ganska oväntade ställningstagande mot gasledningen Nordstream 2 nyligen att kriget tog ett snabbt steg närmare. Gasledningen var ett viktigt argument i förhandlingarna och med den försvann det förmodligen viktigaste ekonomiska skälet att hålla tillbaka de ryska trupperna.

Förutom olja och gas är Ryssland bra på vapen och kärnkraftverk. Det är egentligen ganska fantastiskt hur otroligt bra Ryssland är på de här två områdena med tanke på hur liten landets ekonomi är.

Men i bägge de här fallen är ändå den interna marknaden i särklass störst. På vapensidan har Ryssland dessutom orienterat sig mot Kina de senaste åren. Det samarbetet lär inte minska.

Teknologi
Det talas mycket om att stänga Rysslands tillgång på teknologi från Västeuropa och USA, men inte heller det spelar längre så stor roll. Vi som var med på sjuttio- och åttiotalet minns nog de svenska teknikföretagens tvivelaktiga teknologiaffärer med Sovjet men idag finns det enklare vägar.

Idag är det i stället Kina som är nyckeln i världens teknologiutveckling. Ryssland kan lika gärna få sin högteknologi från Kina som från Europa/USA. Det innebär säkert en del omställningar, men knappast alltför allvarliga. Högskolorna i Ryssland samarbetar redan idag med både USA/Europa och Kina och ett kraftigare fokus mot Kina är fullt möjligt.

Kina och Taiwan
För Kina är en tätare koppling till Ryssland enbart positiv. Ekonomiskt sett är Kina helt dominerande med en tio gånger större ekonomi. Det lillebrorskomplex som fanns mot Sovjetunionen på sextiotalet är bytt i sin motsats.

Att få bättre tillgång till de gigantiska ryska råvarutillgångarna är naturligtvis extremt intressant för Kina. Samma sak gäller samarbetet med den ryska vapenindustrin och den ryska militären.

Men på kort sikt är nog ändå Ryssland intressantast som avledningsmanöver för NATO. För Xi Jinping är sedan länge Taiwan huvudfrågan och den ryska invasionen av Ukraina binder upp NATO till Europa. En kinesisk ockupation av Taiwan följt av ett införlivande av Taiwan med Kina blir i det läget en mycket mindre riskabel operation.

Energikatastrof i Europa
Men låt oss backa tillbaka från den storpolitiska agendan. Vad innebär Rysslands invasion av Ukraina för Sverige?

Det första och mest märkbara lär bli ökade priser på bensin och diesel och dramatiska ökningar av elpriset. I Tyskland riskerar elmarknaden att kollapsa.

Grundproblemet för Europa är att Tyskland beslutat att lägga ner både kärnkraften och kolkraften och i stället producera el med vind och naturgas. Det här fungerar egentligen inte ens med obegränsade mängder rysk naturgas och utan rysk naturgas är katastrofen ett faktum.

Idag får Tyskland rysk naturgas via Ukraina, Turkiet och direktledningen Nord Stream 1. Enbart Nord Stream 1 har kapacitet att överföra ca 55 miljoner kubikmeter naturgas per år, motsvarande 590 TWh termisk energi per år. Omräknat i elenergi blir det ungefär hälften, men mycket av gasen används också direkt till uppvärmning med nära hundraprocentig verkningsgrad. Tysklands totala elproduktion är mindre än 400 TWh per år. Sveriges totala elproduktion per år är ca 145 TWh.

Dessutom ligger den stora gasledningen Nord Stream 2 nästan färdig för inkoppling. Den kommer att dubbla den direkta överföringen till maximalt 110 miljoner kubikmeter naturgas per år, motsvarande 1 180 TWh per år.

När nu Tyskland säger stopp till Nord Stream 2 innebär det att dagens stora energiproblem fortsätter. Det är illa nog.

Men kriget mellan Ryssland och Ukraina riskerar att sätta stopp för också den befintliga gasimporten från Ryssland. Det innebär energikatastrof.

Sverige har skapat problem
I Sverige borde egentligen inte elförsörjningen påverkas särskilt mycket av kriget mellan Ryssland och Ukraina. Vi har en minimal användning av naturgas och fram tills för bara ett par år sedan hade vi ett stabilt produktions- och distributionssystem för el baserat på kärnkraft och vattenkraft.

Men nedläggningarna av Ringhals 2 den 30 december 2019 och Ringhals 1 den 31 december 2020 ändrade allt. De blev spiken i kistan för den svenska stabila elproduktionen.

I och för sig hade redan nedläggningarna av B1, B2, O1 och O2 ställt till ordentliga problem, men det hela var fortfarande hanterbart. Med R1 och R2 försvann både stabiliteten och säkerheten.

Så under hela 2021 fick södra Sverige acceptera elpriser som var flera gånger högre än normalt, samtidigt som det oljeeldade reservkraftverket i Karlshamn kördes till och med under sommaren. Framåt slutet av 2021 gick sedan allt åt skogen med fantastiska prishöjningar i hela landet. Inte ens det ovanligt blåsiga och regniga vädret i januari och februari 2022 fick priserna att falla tillbaka i närheten av det normala.

En långvarig katastrofsituation i Tyskland kommer utan tvekan att slå igenom också i Sverige. EU-reglerna säger idag att 70 procent av elproduktionen i ett land måste kunna erbjudas grannländerna.

Starta R1 och R2 igen
Den närmaste tiden kommer det att talas mycket om flyktingar från Ukraina och straffåtgärder mot Ryssland. Men vi borde också tala om metoder att återskapa ett stabilt elnät. Stabil energiförsörjning är en otroligt viktig del av landets beredskap.

I det här läget borde det vara politiskt möjligt att nå ett samarbete om återstart av i förtid nedlagda kärnkraftsreaktorer. Om Socialdemokraterna tar sitt ansvar för landet finns det en mycket solid majoritet i riksdagen att luta sig mot. S, M, SD, KD och L har tillsammans 274 av 349 ledamöter. Det är över 78 procent.

Har du några frågor, kontakta gärna mig Redaktör Göte Fagerfjäll, gote@elinor.se

 

Avsluta prenumerationen genom att klicka här

eller skicka ett (tomt) email till nyhetsbrev-unsubscribe@list.elinor.se

 

Comments are closed.