Läs krönikan på webben
I morse anföll Ryssland Ukraina ”på riktigt”. Det är en katastrof för Ukraina, men ger också stora konsekvenser för Västeuropa och USA. I praktiken isoleras Ryssland från Västvärlden för lång tid framåt och vi får se ett mycket tätare samarbete mellan Ryssland och Kina. Vi får också räkna med en långvarig elkris i Europa när den ryska naturgasen försvinner från marknaden. I det läget bör våra politiker ta konsekvenserna och beordra en återstart av reaktorerna Ringhals 1 och Ringhals 2.
De närmaste dagarna kommer vi säkert att få höra väldigt mycket om de militära konsekvenserna av Rysslands intåg i Ukraina. Lite yrvaket har världen vaknat upp till en verklighet där militär styrka återigen är ”politikens förlängning”. ”All politisk makt växer ur en gevärspipa” som Mao Zedong sade.
Det här är naturligtvis inget nytt. Pacifismens klockartro på att ingen anfaller den som kastat sina vapen har motbevisats gång efter annan. Två betydligt sannare sentenser är: ”Varje land har en armé – sin egen eller någon annans” och ”Om du vill ha fred – rusta för krig”. Den första brukar tillskrivas Sun Tzu (ca 600 f kr)och den andra är romersk och lite nyare (ca 400 e kr).
Ryssland och Kina
Idag har vi vant oss vid att demokratiska länder i Väst inte angriper varandra militärt. De ekonomiska och politiska konsekvenserna blir alldeles för stora. Hur kan då Ryssland bränna sina broar på det sätt som de nu gjort?
Svaret är nog helt enkelt att Ryssland har hittat en annan väg för sina varor och sin teknologi. Idag är Kina stora nog att både köpa det som Ryssland vill sälja och leverera den teknologi som Ryssland behöver. Ryssland behöver inte längre bry sig om Väst.
För Kina och Xi Jinpeng är inte Rysslands krig i Ukraina något som helst problem. Tvärtom ger det ett fantastiskt tillfälle att sätta tumskruvar på Taiwan. De senaste veckornas möten mellan Putin och Xi Jinping har uppenbart varit positiva för bägge parter och gissningsvis är man hyfsat överens om både principer och tidplaner.
Att sedan kineser och ryssar ogillar varandra historiskt sett – det gick tydligen att komma runt.
Olja, gas och vapen
Ryssland är fascinerande på många sätt men det kanske märkligaste är hur litet landet är ekonomiskt sett. BNP ligger på ca 1,5 biljoner dollar (2020), vilket är mindre än BNP för Norden. Tyskland är (mycket) mer än dubbelt så stort som Ryssland, medan Frankrike och Storbritannien är lite mindre än dubbelt så stora. Kina är nästan tio gånger så stort.
Eftersom Rysslands stora exportvara är olja/gas är det inte särskilt svårt att skifta försäljningen från Europa till Kina. Det krävs en del infrastrukturförändringar, men i grunden kan säkert Kina ta hand om allt som nu inte kan säljas västerut.
Gissningsvis innebar Tysklands ganska oväntade ställningstagande mot gasledningen Nordstream 2 nyligen att kriget tog ett snabbt steg närmare. Gasledningen var ett viktigt argument i förhandlingarna och med den försvann det förmodligen viktigaste ekonomiska skälet att hålla tillbaka de ryska trupperna.
Förutom olja och gas är Ryssland bra på vapen och kärnkraftverk. Det är egentligen ganska fantastiskt hur otroligt bra Ryssland är på de här två områdena med tanke på hur liten landets ekonomi är.
Men i bägge de här fallen är ändå den interna marknaden i särklass störst. På vapensidan har Ryssland dessutom orienterat sig mot Kina de senaste åren. Det samarbetet lär inte minska.
Teknologi
Det talas mycket om att stänga Rysslands tillgång på teknologi från Västeuropa och USA, men inte heller det spelar längre så stor roll. Vi som var med på sjuttio- och åttiotalet minns nog de svenska teknikföretagens tvivelaktiga teknologiaffärer med Sovjet men idag finns det enklare vägar.
Idag är det i stället Kina som är nyckeln i världens teknologiutveckling. Ryssland kan lika gärna få sin högteknologi från Kina som från Europa/USA. Det innebär säkert en del omställningar, men knappast alltför allvarliga. Högskolorna i Ryssland samarbetar redan idag med både USA/Europa och Kina och ett kraftigare fokus mot Kina är fullt möjligt.
Kina och Taiwan
För Kina är en tätare koppling till Ryssland enbart positiv. Ekonomiskt sett är Kina helt dominerande med en tio gånger större ekonomi. Det lillebrorskomplex som fanns mot Sovjetunionen på sextiotalet är bytt i sin motsats.
Att få bättre tillgång till de gigantiska ryska råvarutillgångarna är naturligtvis extremt intressant för Kina. Samma sak gäller samarbetet med den ryska vapenindustrin och den ryska militären.
Men på kort sikt är nog ändå Ryssland intressantast som avledningsmanöver för NATO. För Xi Jinping är sedan länge Taiwan huvudfrågan och den ryska invasionen av Ukraina binder upp NATO till Europa. En kinesisk ockupation av Taiwan följt av ett införlivande av Taiwan med Kina blir i det läget en mycket mindre riskabel operation.
Energikatastrof i Europa
Men låt oss backa tillbaka från den storpolitiska agendan. Vad innebär Rysslands invasion av Ukraina för Sverige?
Det första och mest märkbara lär bli ökade priser på bensin och diesel och dramatiska ökningar av elpriset. I Tyskland riskerar elmarknaden att kollapsa.
Grundproblemet för Europa är att Tyskland beslutat att lägga ner både kärnkraften och kolkraften och i stället producera el med vind och naturgas. Det här fungerar egentligen inte ens med obegränsade mängder rysk naturgas och utan rysk naturgas är katastrofen ett faktum.
Idag får Tyskland rysk naturgas via Ukraina, Turkiet och direktledningen Nord Stream 1. Enbart Nord Stream 1 har kapacitet att överföra ca 55 miljoner kubikmeter naturgas per år, motsvarande 590 TWh termisk energi per år. Omräknat i elenergi blir det ungefär hälften, men mycket av gasen används också direkt till uppvärmning med nära hundraprocentig verkningsgrad. Tysklands totala elproduktion är mindre än 400 TWh per år. Sveriges totala elproduktion per år är ca 145 TWh.
Dessutom ligger den stora gasledningen Nord Stream 2 nästan färdig för inkoppling. Den kommer att dubbla den direkta överföringen till maximalt 110 miljoner kubikmeter naturgas per år, motsvarande 1 180 TWh per år.
När nu Tyskland säger stopp till Nord Stream 2 innebär det att dagens stora energiproblem fortsätter. Det är illa nog.
Men kriget mellan Ryssland och Ukraina riskerar att sätta stopp för också den befintliga gasimporten från Ryssland. Det innebär energikatastrof.
Sverige har skapat problem
I Sverige borde egentligen inte elförsörjningen påverkas särskilt mycket av kriget mellan Ryssland och Ukraina. Vi har en minimal användning av naturgas och fram tills för bara ett par år sedan hade vi ett stabilt produktions- och distributionssystem för el baserat på kärnkraft och vattenkraft.
Men nedläggningarna av Ringhals 2 den 30 december 2019 och Ringhals 1 den 31 december 2020 ändrade allt. De blev spiken i kistan för den svenska stabila elproduktionen.
I och för sig hade redan nedläggningarna av B1, B2, O1 och O2 ställt till ordentliga problem, men det hela var fortfarande hanterbart. Med R1 och R2 försvann både stabiliteten och säkerheten.
Så under hela 2021 fick södra Sverige acceptera elpriser som var flera gånger högre än normalt, samtidigt som det oljeeldade reservkraftverket i Karlshamn kördes till och med under sommaren. Framåt slutet av 2021 gick sedan allt åt skogen med fantastiska prishöjningar i hela landet. Inte ens det ovanligt blåsiga och regniga vädret i januari och februari 2022 fick priserna att falla tillbaka i närheten av det normala.
En långvarig katastrofsituation i Tyskland kommer utan tvekan att slå igenom också i Sverige. EU-reglerna säger idag att 70 procent av elproduktionen i ett land måste kunna erbjudas grannländerna.
Starta R1 och R2 igen
Den närmaste tiden kommer det att talas mycket om flyktingar från Ukraina och straffåtgärder mot Ryssland. Men vi borde också tala om metoder att återskapa ett stabilt elnät. Stabil energiförsörjning är en otroligt viktig del av landets beredskap.