Dråpslag mot Kinas halvledarindustri

Läs krönikan på webben

Fredagens beslut om långtgående exportbegränsningar på halvledare och produktionsutrustning är ett dråpslag mot kinesisk elektronikindustri och bilindustri. Men tyvärr riskerar begränsningarna att bli ett minst lika stort dråpslag mot industrin i USA, Europa, Sydkorea och Japan. Det är just nu svårt att överblicka de tänkbara konsekvenserna.

Begränsningarna gäller framför allt halvledare för AI och superdatorer och produktionsutrustning för avancerade halvledare och naturligtvis gäller de bara halvledare och utrustningar som har teknikinnehåll från USA. Det låter kanske inte så allvarligt.

Men det är inte lätt att hitta varken halvledare eller produktionsutrustning utan teknikinnehåll från USA. Det räcker ju med en komponent, ett IP-block eller en programsnutt med USA-patent för att exportbegränsningarna skall träda i kraft. I praktiken omfattar de nya begränsningarna alla något så när avancerade komponenter och utrustningar.

Huawei drabbades hårt
Financial Times jämför de nya åtgärderna med de som drabbade Huawei för två år sedan. De sanktioner som företaget drabbades av har kostat Huawei sin ledarposition på både nätverkssidan och mobiltelefonsidan.

Då är ändå de nya begränsningarna betydligt mera långtgående och drabbar betydligt bredare. Den kinesiska elektronikindustrin är helt beroende av moderna halvledare. Man kan naturligtvis tänka sig att företagen backar tillbaka till äldre processer och mindre avancerade teknologier, men det skulle totalt sänka den kinesiska industrins konkurrenskraft.

AI i bilar
Begränsningarna är i första hand inriktade mot avancerade komponenter för artificiell intelligens. Där har Kina lagt oerhört mycket fokus de senaste åren, inte minst inom fordonsindustrin. Den kinesiska fordonsindustrin växer mycket snabbt, framför allt inom elbilssegmentet, och ser med dagens tillväxttakt ut att kunna bli dominerande på världsmarknaden.

Men utan avancerad AI-teknik blir det svårt att konkurrera. Kina har visserligen hög kompetens inom AI, men det är svårt att hålla sig helt ren från IP eller verktyg från USA. Och även om man lyckas med det krävs de mest avancerade halvledarprocesserna för att kunna tillverka konkurrenskraftiga komponenter.

På kort och medellång sikt kommer rimligen den kinesiska bilindustrin att drabbas hårt. Om det också gäller Volvo och Polestar återstår att se.

AI överallt
AI är förstås inte begränsat till bara bilar. Tekniken finns numera precis överallt. Sensorer med begränsad AI-kapacitet kommunicerar med ”edge”-datorer med betydligt bättre AI-kapacitet som i sin tur kommunicerar med molnbaserade serverdatorer med våldsam AI-kapacitet. Så här ser det egentligen ut i alla sektorer, från industri till medicin.

Här ser vi också en anledning för företag som Nvidia, AMD (inklusive Xilinx) och Intel att skrika högt. Alla de här företagen satsar mycket hårt på AI-acceleratorer för molnbaserade serverdatorer och Kina är en mycket stor marknad.

Gör det själv
På kort och medellång sikt innebär utan tvekan de nya begränsningarna stora problem för Kina. De innebär också att det lilla förtroende som fanns kvar mellan länderna raderas ut. Kina kan inte lita på teknologi från USA och Västeuropa.

Det är i för sig inget nytt. Kinas regering har länge satsat stora resurser på att göra sig oberoende av utländsk teknologi. Målet är ha en inhemsk basteknologi som är minst lika avancerad som den i USA och Västeuropa och som inte är ”smittad” av USA-patent. Inom många områden har man kommit långt.

Men det är inte lätt att ta kontroll över alla delar av halvledarutvecklingen och halvledarproduktionen. Området är nedlusat av små men viktiga verktyg som alla måste finnas på plats. Att konstruera och verifiera en avancerad halvledarkomponent är svårt och att sedan få det hela att fungera mot produktionsprocessen är inte enklare. Och det räcker att missa ett litet steg för att allt skall bli fel.

Det självklara sättet att nå långt på kort tid är förstås att ”köpa över” folk från de företag som dominerar de olika områdena. Det är välkänt att nyckelpersoner från företag som Cadence, Xilinx och Synopsys kan öka sin lön dramatiskt om de tar steget över till kinesiska företag.

Det här försöker USA stävja med den nya begränsningen mot att låta amerikanska medborgare arbeta i kinesiska halvledarföretag. Vi får väl se om det lyckas.

Helt klart är i alla fall att de senaste begränsningarna kommer att öka de kinesiska ansträngningarna att bli teknikoberoende. Kina är stort nog för att kunna lyckas, men det kommer att ta tid.

Alla förlorar
Det tråkiga är förstås att det är svårt att se några vinnare, varken på kort eller lång sikt. Det är tveksamt om exportbegränsningarna får Xi Jinping att ändra inställning till en eventuell invasion av Taiwan och det är tveksamt om regeringen i USA kan kompensera de amerikanska halvledarföretagen för de förlorade affärerna i Kina.

Det är också tråkigt att se motsättningarna mellan USA och Kina öka så här kraftigt. Med ett fullskaligt krig i Europa känns det lite onödigt att elda på det kalla kriget i Asien ytterligare. Förhoppningsvis har Putins motgångar i Ukraina fått Xi Jinpeng att hålla tillbaka sina invasionsstyrkor mot Taiwan, men det behövs nog inte mycket för att sätta fart på eländet.

Grundproblemet är naturligtvis att så lite gjordes under så lång tid. Naiviteten i förhållandet till Kina var i många år öronbedövande och det var väl egentligen inte förrän Trump satte ner foten som politikerna började vakna. Men då var det så dags. Det som hade gått relativt lätt att göra för tio eller tjugo år sedan är betydligt svårare att åstadkomma idag.

Europas väg
Till slut – vad innebär exportbegränsningarna för oss i Europa och framför allt i Sverige?

Tja, det beror väl ganska mycket på vilka effekter begränsningarna får för kinesiska företag utanför Kina. I Sverige har ju ganska många högteknologiföretag gått över i kinesisk ägo.

Det vore ju till exempel synd om Volvos satsning på självkörande bilar gick i stå på grund av amerikanska exportbegränsningar. Men förhoppningsvis klassas Volvo som ett svenskt företag.

De allt populärare kinesiska importbilarna (med nya och intressanta namn) får det nog lite värre. Kanske det här till och med kan rädda den tyska bilindustrin? Den tyska industrin verkar ju annars mest likna ett lämmeltåg på väg mot klippranden – påhejad av klimatlobbyn (nej nu var jag visst lite elak).

Och så har vi förstås den stora frågan. Vad gör Kina som svar på exportbegränsningarna? Den 20e partikongressen inleds redan nu på söndag 16 oktober och allt tyder på att Xi Jinping kommer att bli omvald. I det läget får han inte framstå som mjäkig och eftergiven.

Intressanta tider.