Tänk om Tyskland hade gjort rätt

Läs krönikan på webben

Tänk om Tyskland i sin ”energiewende” hade satsat på kärnkraft i stället för vindkraft och solenergi. Då hade landet vid det här laget haft en färdigbetald och helt fossilfri elproduktion. De fyra biljoner kronor som den nuvarande omställningen beräknas kosta fram till 2025 hade räckt till en modern och stabil elproduktion med 25 procent större kapacitet än dagens totala elproduktion. Det är över fyra gånger mer än dagens instabila elproduktion från sol och vind.

Hur mycket kostar Tysklands ”energiewende”? Tja, enbart ”The Renewable Energy Sources Act” (EEG) beräknas kosta över 400 miljarder euro fram till 2025 och till det kommer nätkostnader. (https://world-nuclear.org/information-library/energy-and-the-environment/energiewende.aspx) En federal utvärdering 2019 visade då att omställningen kostat 160 miljarder euro bara de senaste fem åren. Kostnaderna är enorma.

Och vad får man då för pengarna? Sannerligen inte mycket. Enligt den federala tyska statistikkällan Destatis stod vindkraften 2021 för 20,3 procent av elproduktionen och solenergin för 8,5 procent. 7,8 procent kom från biomassa och 3,3 procent från vattenkraft. Kärnkraften levererade fortfarande 11,9 procent och resten var fossila bränslen med brunkol i topp.

Vind och sol
Nu behöver vi faktiskt inte gå in så hårt på detaljer. Hela energiewende går ut på att skapa energi från vind och sol. Allt annat är ointressant eftersom Tyskland inte har någon utbyggbar vattenkraft och ingen vill hugga ner alla landets skogar för att skapa bioenergi (det skulle inte räcka särskilt lånt). Kärnkraften har man sagt nej till av politiska skäl.

Hela kostnaden för energiewende har alltså hittills gått åt till att skapa 118 TWh vindel och 49 TWh solel per år. Det är totalt 167 TWh. Produktionen har inte ökat de senaste tre åren så man kan nog förutsätta att den tyska elproduktionen från vind och sol stannar under 180 TWh år 2025. Då beräknas energiewende ha kostat över 400 miljarder euro.

Detta är alltså verkligheten. Tyskland betalar 4 biljoner kronor för att skapa en elproduktion som klarar att ge 180 TWh per år. Det är dessutom 180 TWh som svänger vilt och kräver hundraprocentig uppbackning av fossileldade kraftverk.

Många kärnkraftverk
Låt oss i stället anta att Tyskland hade lagt de här pengarna på att bygga kärnkraft. Hur hade då Tysklands elproduktion sett ut?

Att bygga en modern kärnkraftreaktor av generation tre kostar mindre än 45 000 kronor per installerad kW och byggtiden ligger runt fem år. Det finska katastrofbygget Olkiluoto III (EPR) var ett kostsamt undantag (det franska företaget hade inte byggt ett kärnkraftverk på över trettio år), men notan stannade ändå under 70 000 kronor per kW.

Hur mycket kärnkraft skulle då Tyskland ha fått för 4 biljoner kronor?

Ja, det är inte svårt att räkna ut. 45 000 kronor per installerad kW innebär 45 miljarder kronor per installerad GW. Med 4 000 miljarder kronor kan man alltså bygga kärnkraft med en installerad effekt på ungefär 90 GW. Om vi utgår från Sydkoreanska Kepcos APR1400-reaktor (1,4 GW) innebär det 64 reaktorer. Med franska EPR (1,6 GW) blir det 56 reaktorer.

Om vi omvandlar det till energi hamnar vi på 788 TWh vid hundra procents utnyttjande och 720 TWh om vi utnyttjar reaktorerna på samma sätt som i Sverige eller Finland. Det är 24 procent mer än Tysklands totala elproduktion 2021.

Gratis el?
En satsning på ny kärnkraft i stället för sol och vind skulle alltså ha gett fyra gånger mer el och dessutom en helt fossilfri och stabil elproduktion som både räckt till elbilssatsningar och elektrifierad industri. Om man dessutom behållit befintlig kärnkraft hade marginalerna varit ännu större. Då hade man kunnat börja en omställning från kol-, ved-, gas- och oljeuppvärmning till värmepumpsbaserad eluppvärmning. För övrigt den omställning som Sverige gjorde för många år sedan.

Men det är ännu värre/bättre än så. Kärnkraftverk är dyra att bygga men billiga att driva. Bränslet kostar bara ett par ören per kWh.

Om Tyskland hade lagt sina 4 biljoner kronor på att bygga kärnkraftsreaktorer hade man därefter haft i stort sett gratis el under de 60 år som är aggregatens garanterade livslängd. I verkligheten är livslängden ännu längre (upp till hundra år), men då kostar det en liten slant att uppgradera.

Sex procent
El är viktigt, men om vi lyfter blicken lite grand ser vi att el är en ganska liten del av den tyska energimixen. Det är för övrigt orsaken till att Tyskland har så höga koldioxidutsläpp ”trots att” de har mindre än halva elförbrukningen per invånare jämfört med Sverige.

Under det blåsiga 2020 stod vindkraft och solenergi faktiskt bara för knappt sex procent av Tysklands energianvändning (4,1 respektive 1,8 procent). 2021 var andelen en halv procent lägre eftersom vindkraftproduktionen sjönk med mer än tio procent.

Vedeldning gav 2020 mer än dubbelt så mycket energi som vindkraft (8,5 respektive 4,1 procent) och skillnaden var ännu större 2021. 14 procent av hushållsuppvärmningen i Tyskland sker fortfarande med ved.

Men de helt dominerande energislagen är fossila. Oljan stod 2020 för 33,9 procent av energin, naturgasen för 26,6 procent, brunkol för 8,1 procent och stenkol för 7,1 procent. Naturgasen är viktig både för elproduktionen och för hushållsuppvärmningen. 44 procent av hushållen värms av naturgas.

Fjärrvärme
Också i Sverige värms ganska många hushåll med ved, hela 22 procent. Men fossila bränslen är sedan länge helt borta. Nästan hälften av hushållen värms i stället med fjärrvärme och resten (22%) med el. Huvuddelen av eluppvärmningen sker via värmepumpar av olika slag.

Fjärrvärmeverken eldas i första hand med avfall, något som revolutionerat Sveriges avfallshantering och i praktiken avskaffat den ”gamla tidens” vidriga soptippar…