v2103 – Så undviks kortslutning i litiummetallbatterier

 

Is this email not displaying correctly?
View it online.
Elektronik i Norden
2021-01-28

Så undviks kortslutning i litiummetallbatterier

Förhoppningarna på nästa generations energitäta litiummetallbatterier är stora, men innan de kan sitta i våra bilar behöver avgörande problem lösas. Nu har ett internationellt Chalmerslett forskarlag tagit fram en konkret vägledning för hur batterierna ska laddas och köras för att maximera effektiviteten och minimera risken för kortslutningar.

Läs temaartiklarna om radiomätteknik

Läs temaartiklarna om embeddedsystem

Gå direkt till Produktdatabasen

Klicka här för att prenumerera på
Elektronik i Nordens Nyhetsbrev

Man kan helt säkert säga att intresset för RISC-V uppvisar en kraftig ökning inom konstruktörskretsar. Det handlar inte bara om att hela idén bakom open-source gjort det till ett kostnadseffektivt alternativ, utan också om att dess ISA (instruction set architecture) är uppbyggd för att ge stor flexibilitet. Rob van Blommestein, Vice President of Marketing, OpenSpin Solutions, tittar här på vad det innebär för verifieringen av RISC-V.
Läs Mer…

Elektronikmässan som skulle arrangerats den 24 – 25 mars 2021 flyttas fram till följd av rådande mötesrestriktioner. Ny tid blir 29 – 30 september 2021 och platsen är Eriksbergshallen
Läs Mer…

Farnell lanserar nu Raspberry Pi Pico, den första produkten som byggs på Raspberry Pi-anpassat kisel. Priset är bara fyra dollar.
Läs Mer…

NOTE växer inom medicinteknik

NOTE har inlett samarbete inom elektroniktillverkning med ett väletablerat stort internationellt medicinteknikbolag. Serietillverkningen kommer att inledas under första halvåret 2021 vid NOTEs fabrik i Estland.
Läs Mer…

Förbättrade AI-prestanda från Renesas

Från Renesas kommer nya medlemmar i RZ/G2L-familjen av generella systemkomponenter. De nya varianterna är baserade på den senaste 64-bit ARM Cortex-A55-kärnan och har bland annat kraftigt förbättrade AI-prestanda.
Läs Mer…

Forskningsprojektet Darko får 70 miljoner i EU-stöd för att undersöka hur robotar kan jobba jämsides med människor. En stor utmaning är att minimera olyckor, och anpassa robotarna till omväxlande miljöer.
Läs Mer…

Med den nya halvledarfabriken i Chikugo ökar ROHM sin produktion av SiC-komponenter. Byggnaden invigdes nyligen och väntas köra volymproduktion 2022.
Läs Mer…

Höga temperaturer och snabba temperaturförändringar ingår naturligt i processen vid additiv tillverkning. Därför är det extremt svårt att se hur mikrostrukturen i en legering förändras när den smälter och sedan stelnar igen. Doktoranden Chamara Kumara på Högskolan Väst har en lösning; en modelleringsteknik som simulerar förändringarna. Hans forskning om legering 718 kan visa vägen och minska behoven av tids- och kostnadskrävande experiment.
Läs Mer…

Elsäkerhetsverket ger nu ut ”Handbok för innehavare av elanläggningar – en genomgång av regler och ansvarsfrågor kring elsäkerhet”. Målet är att göra det enklare för den som har ansvar för en elanläggning att ta hand om den på rätt sätt.
Läs Mer…

Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat lysdioder baserat på perovskiter som effektivt avger blått ljus. ”Jag ser det som ett genombrott”, säger LiU-professorn Feng Gao. Upptäckten kan på sikt leda till billig och energieffektiv belysning.
Läs Mer…

Intresset och marknaden för solel växer för närvarande snabbt och tusentals nya anläggningar byggs varje år i landet. Samtidigt har en diskussion kring solelanläggningar som en potentiell källa till elektromagnetiska störningar tagit fart. Nu startar RISE, i samarbete med Högskolan Dalarna, Swedavia och Friendly Power AB upp ett forskningsprojekt för att utreda emissioner ifrån solelanläggningar.
Läs Mer…

Tokstollar och knäppgökar

Läs krönikan på webben

Den glada julen är slut, slut, slut och både granar och annat har kastats ut. Inte minst verkar en hel del vett och sans ha gått samma väg som julgranarna. Det gäller både i USA och i Sverige och riskerar att leda till obehagliga begränsningar av yttrandefriheten.

Håll ute tokstollarna
Senaste veckan har väldigt mycket handlat om stormningen av Kapitolium. Media har översvämmats av bilder av tokstollar utstyrda med kohorn och till och med svenska fotbollshalsdukar. Sällan har väl kuppmakare varit så villiga att visa sig på bild.

Svensk TV och radio har inte haft några större problem att förklara hela den sorgliga historien. Det här är bara vad man kan vänta av Trump och hans anhängare. Alla som någon gång sagt något positivt om Trump förklaras nu vara fascister och fiender till demokratin. Besluten om avstängning från Twitter, Facebook och Youtube beskrivs som högst rimliga sätt att skydda demokratin.

Men ärligt talat – inte är väl det här första gången som politiska organisationer haft svårt att hålla ute tokstollar och extremister? För egen del brukar jag gå tillbaka till sjuttiotalet för att hitta jämförelser, något som har sina fördelar. Sjuttiotalet var ju en strålande tid för tokstollar och knäppgökar. Inte minst var ungdomsförbunden nedlusade med dem.

De politiska partierna hade olika sätt att hantera de här problemen. Socialdemokraterna hade redan två gånger tidigare under nittonhundratalet tvingats att kasta ut sitt ungdomsförbund så de var sannolikt bäst på att hålla rent. När vi i vår SSU-förening (i Kungälv) ville demonstrera tillsammans med VPKs ungdomsförbund fick vi veta av SSU-ledningen i Stockholm att detta var absolut förbjudet och otänkbart, något som vi hade svårt att förstå.

Så här i efterskott har jag betydligt lättare att förstå SSU-ledningens ståndpunkt. VPKs ungdomsförbund var ju från början Socialdemokraternas gamla uteslutna ungdomsförbund. Bara ett år senare bröt för övrigt VPKs ungdomsförbund med VPK och bytte namn till Marxist-Leninistiska Kampförbundet. Förbundet var ganska hårt kopplat till det nybildade trotskistiska ”Förbundet Kommunist”. Här vimlade det av tokstollar.

CUF och FPU
Fraktionsstriderna på vänsterkanten höll på hela sjuttiotalet och beskrivs väl egentligen bäst i Monty Pythons utomordentliga film ”Life of Brian” (Judean Peoples Front etc). Som tur var ägnade sig de olika fraktionerna framför allt åt att bekämpa varandra i stället för att genomföra sina revolutionära program. Det skall vi vara väldigt glada för.

I början av sjuttiotalet hade vi alltså en total fraktionsstrid bland organisationerna till vänster om det hårt styrda SSU. Längre till höger fanns MUF, Moderata Samlingspartiets Ungdomsförbund – också de utan alltför många uppenbara tokstollar. MUF-föreningarna brukade däremot vara populära för sina danskvällar påstods det.

I mitten fanns Centerns Ungdomsförbund (CUF) och Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU). Här var det betydligt högre i tak och styrningen från moderpartierna var minimal. Resultatet blev – inte helt oväntat – att högljudda extremister ofta tog över. I både CUF och FPU vimlade det av tokstollar och en del av föreningarna torgförde åsikter som skulle passat betydligt bättre bland någon av vänsterfraktionerna. Det hela var mycket underhållande, men ibland en aning obehagligt.

Extrema aktivister
På sjuttiotalet kom de mest extrema aktivistgrupperna från vänster. Baader-Meinhof-ligan (RAF) var väl den mest kända i Europa och Symbiotiska befrielsearmén (SLA) blev kanske den mest kända i USA efter Patty Hearst-historien. Men det fanns också andra små tokgrupper som bestämde sig för att starta revolutionen på egen hand.

Ändå var det ytterst få inom media som ville ge hela vänsterrörelsen skulden för det som RAF, SLA och de andra galningarna gjorde. På den tiden insåg nog de flesta att tokstollar är tokstollar. Man bör naturligtvis kräva att partier håller rent från tokstollar, men samtidigt måste man inse att det sannerligen inte är lätt.

Den här moderationen från media på sjuttiotalet verkar idag vara helt bortblåst. I stället pågår en ganska extrem ”brunsmetningskampanj” där man verkar vilja ge alla till höger om Demokraterna skulden för vad USAs nuvarande motsvarigheter till RAF och SLA har för sig. Till råga på allt ägnar sig Twitter, Facebook och Youtube allt mera åt en ganska obehaglig åsiktskontroll.

Svårt att hålla rent
Var går då gränsen för vad som bör tillåtas och vad som inte kan tillåtas?

Det är naturligtvis inte tillåtet att storma Kapitolium, men den händelsen har mycket mer med lag och ordning än med politik att göra. Att inte polisen klarade att stoppa kuppmakarna är närmast ofattbart. Speciellt som aktivisterna verkar ha varit en ganska liten grupp utan direkt beväpning. Den absoluta majoriteten av demonstranter var fullständigt fredliga.

Att Trump har sagt saker som han inte borde ha sagt står väl tämligen klart. Men han har knappast uppmanat till stormning av Kapitolium och absolut inte till avskaffande av demokratin. Den nya riksrättsprocessen beror rimligen på att många inom Demokraterna är rädda för att få Trump som motståndare om fyra år.

Det är ingen tvekan om att Republikanerna har svårt att hålla organisationen ren från tokstollar på högerkanten. Men samma sak gäller Demokraterna och tokstollar på vänsterkanten. Med ett tvåpartisystem som det i USA är det förtvivlat svårt att undvika tokstollar. Så har det alltid varit, men konstitutionen har hittills räckt för att hantera problemet.

Jag tycker nog att försöken att begränsa yttrandefriheten är det klart obehagligaste i den här historien. USA har alltid haft en ganska extrem tradition av frihet och rättighet att säga vad som helst. Den traditionen har fortsatt på ett naturligt sätt på Internet och sociala medier.

Men allt detta håller på att förändras…

Har du några frågor, kontakta gärna mig Redaktör Göte Fagerfjäll, gote@elinor.se

 

Avsluta prenumerationen genom att klicka här

eller skicka ett (tomt) email till nyhetsbrev-unsubscribe@list.elinor.se

 

Comments are closed.