v2105 – Ny metod löser fysikproblem med blixtens hastighet

 

Is this email not displaying correctly?
View it online.
Elektronik i Norden
2021-02-04

Ny metod löser fysikproblem med blixtens hastighet

En beräkning som är så komplex att den tar tjugo år att genomföra på en kraftfull stationär dator kan nu göras på en timme på en vanlig laptop. Chalmersfysikern Andreas Ekström har tillsammans med internationella forskarkollegor konstruerat en matematisk genväg för att otroligt snabbt beräkna atomkärnors egenskaper utifrån kvantmekaniska modeller för den starka kraften mellan protoner och neutroner.

Läs temaartiklarna om radiomätteknik

Läs temaartiklarna om embeddedsystem

Gå direkt till Produktdatabasen

Klicka här för att prenumerera på
Elektronik i Nordens Nyhetsbrev

Glöm inte att svara på utskicket om konsultöversikten!

Efter många år inom den högautomatiserade fordonsindustrin utvecklar Anders Nilsson numera automationslösningar för träindustrin. Han är en av flera forskare på Högskolan Väst som medverkar i projektet Tillverka i trä.
Läs Mer…
Prevas grundplattformar för maskinvara och Linux finns nu med den kraftfulla CPU:n NXP i.MX8 och med stöd för cybersäkerhetshantering.
Läs Mer…

Underleverantörerna lägger in en extra växel

Sinf, Svensk industriförening, presenterar Underleverantörsbarometern för fjärde kvartalet 2020. Sista kvartalet för året visar på optimism i branschen. Barometern visar även att vissa branscher hittat nya möjligheter i krisen.
Läs Mer…

Lägger till konsultverksamhet

Accurate Nordic AB expanderar genom att lägga till konsulttjänster. Verksamheten samlas i det nya företaget, Accurate Consulting AB.
Läs Mer…

Efter 25 års forskning finns Epishines ”ljuscell” på plats. Det är en liten, tunn och flexibel organisk solcell som kan integreras i sensorer, konsumentelektronik och andra lågströmsprodukter för att minska eller eliminera behovet av batterier.
Läs Mer…

IT-säkerhetsleverantören Palo Alto Networks varnar nu för Pro-Ocean, en ny skadlig programvara som angriper molninfrastruktur och använder den för att utvinna kryptovaluta. Pro-Ocean använder sårbarheter i programvara som ofta används i publika molntjänster för att ta sig in och börja använda molnresurserna.
Läs Mer…

Valberedningen i IAR Systems Group AB har beslutat att föreslå att Nicolas Hassbjer skall väljas till ny styrelseordförande vid årsstämman den 27 april 2021.
Läs Mer…

ABB och Planar Motors Inc. (PMI) ingår ett strategiskt partnerskap om magnetisk levitation inom maskinautomation.
Läs Mer…

Nu öppnar 2021 års ansökan till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) 100-lista. I år efterlyses forskning med fokus på krisberedskap.
Läs Mer…

Flyg- och rymdindustrin, fordonsindustrin, försvarsindustrin och medicinteknisk industri kan ha nytta av Paria Kamiris banbrytande forskning om pulverbäddsbaserad additiv tillverkning med elektronstråle (EB-PBF) i superlegering 718.
Läs Mer…

Små förändringar kan ge katastrofala resultat

Läs krönikan på webben

Kylan från förra helgen har mildrats temporärt i södra Sverige, men vi tvingas fortfarande importera kolbaserad el från Danmark och Tyskland och elpriset är mellan fem och tio gånger högre än det vi såg för en dryg månad sedan. Om nu någon fortfarande kommer ihåg den tid då media och experter predikade om vintrar som aldrig kommer tillbaka och snön som nu är borta för gott. Jag tänkte den här gången ta en titt på hur det kommer sig att små förändringar på marginalen kan få en så otroligt stor inverkan på energipriser, bostadspriser, aktiekurser och mycket annat.

Men först en liten varning. De som (liksom jag) gillar internationella jämförelser av statistik blev nog lite förvånade förra veckan. På den utmärkta sidan ourworldimdata.org dök plötsligt Sveriges dödstal i Covid-19 från ca 13 per miljon och dag till ca 1,5 per miljon och dag. På bara en dag gick Sverige från att ha varit bland de absoluta ”värstingarna” till nivåer bara två eller tre gånger högre än Norge och Finland. Fungerar den svenska strategi ändå?

Men så var det förstås inte. Nedgången berodde helt och hållet på att ourworldimdata.org återigen har fått data från Folkhälsomyndigheten där dödsfallen läggs in på faktiskt dödsdag (så var det en period i höstas också). Eftersom rapporteringen från FHM sker med en så kraftig fördröjning (upp till fem veckor) innebär det att senaste sjudagarsperioden alltid blir totalt felaktig och att data från Sverige blir meningslösa och omöjliga att jämföra med andra länder. Även om dödligheten ökar kommer data från Sverige att visa en topp några veckor bakåt och därefter en dramatisk nedgång till mycket låga nivåer. Den som vill ha jämförbara data får nu föra sin egen statistik eller vänta en månad.

För den som undrar – förra veckan låg Sverige på en bit över 8 döda per miljon och dag. Det en är en nedgång efter toppen för två veckor sedan (knappt 13). Fast den toppen berodde förstås på att rapporteringen över jul och nyår var så usel. I verkligheten hade vi en kraftig ökning fram till årsskiftet och sedan dess en utplaning på en mycket hög nivå (ca 8 döda per miljon och dag). I bästa fall har vi kanske till och med har en svag nedgång från förra veckan. Men som sagt – den som vill ha koll gör just nu bäst i att föra sin egen statistik.

Elnätet under påfrestning
Den som vill lära sig något om elförsörjning och elpriser har däremot lättare att hitta vettig statistik. Svenska Kraftnäts ”Kontrollrummet” är alltid lika intressant, med vettiga data över elflöden och priser över tiden och per elområde. För den som råkat lyssna på energiminister Anders Ygemans prat om: ”vi har gott om el” och ”vi exporterar massor av el till grannländerna” kan Kontrollrummet bli ett uppfriskande uppvaknande från dumhet till verklighet.

När jag skriver det här (just nu är klockan 10.00 på tisdag) är Sverige nettoimportör av el (600 MW). Det handlar inte minst om södra Sverige där vi faktiskt importerar hela 2 GW från fossileldade kraftverk i Tyskland (600 MW), Danmark (800 MW) och Litauen (600 MW). Längre norrut importerar vi en del el från Norge och vidareexporterar till Finland.

Hur ser det då ut med vår egen elproduktion? Jodå, den går förbluffande bra. Alla de resterande kärnkraftsreaktorerna producerar till hundra procent och ger 7 GW. Vattenkraften kör på för fullt och ger maximala 12,9 GW. De värmekraftanläggningar som finns i våra stora fjärrvärmeverk producerar maximala 1,8 GW. Dessutom finns ”ospecificerade” anläggningar som producerar 0,7 GW vilket också det är maximal produktion. Det blir 22,4 GW jämfört med en förbrukning på 23,6 GW. Vi behöver bara hitta 1,2 GW från annat håll. När det blir kallare i slutet av veckan gäller det att hitta sådär 5 GW från annat håll.

Med tanke på Sveriges våldsamma investeringar i vindkraft skulle man kunna vänta sig att den står för en stor del av produktionen, men icke så. Just nu pytsar vindkraften ut ca 0,6 GW och när temperaturen sjunker (framåt fredag) lär vindkraften minska ytterligare. Kallt väder och svaga vindar hänger ju ihop. I Danmark, som har världens mest utbyggda vindkraftsnät, producerar vindkraften just nu 0,2 GW (3,6 procent av förbrukningen) och för ett par timmar sedan var produktionen futtiga 80 MW. Situationen är likartad i Tyskland. Men både Danmark och Tyskland har tack ock lov kvar sina fossileldade anläggningar…

Har du några frågor, kontakta gärna mig Redaktör Göte Fagerfjäll, gote@elinor.se

 

Avsluta prenumerationen genom att klicka här

eller skicka ett (tomt) email till nyhetsbrev-unsubscribe@list.elinor.se

 

Comments are closed.