Annons

Uselt resultat för Ericsson

Ericssons kvartalsrapport blev en dyster läsning. En förlust före skatt på 1,2 miljarder kronor kan ställas mot en vinst på 2,2 miljarder samma period förra året. Förväntningarna var visserligen låga, men inte alls så här låga och aktien har gått tillbaka till sitt bottenläge strax över femtiolappen.

Ericsson fortsätter alltså att backa, både vad gäller omsättning och resultat. Försäljningen visar en minskande trend på ca 13 procent på årsbasis och bruttomarginalen har minskat från drygt 32 procent till mindre än 28 procent på bara ett år. Rörelsemarginalen för Ericsson Networks har på ett år minskat från 12 procent till 7 procent och kvartalsomsättningen för området sjönk under samma period med 8 procent, till 36,8 miljarder kronor.
– I vår plan hade vi förberett oss för en tuff marknadsutveckling, men den har varit tuffare än vad vi trodde tidigare, säger Ericssons vd Börje Ekholm till TT. Våra kunder sparar på investeringarna och marknaden har blivit mer konkurrensutsatt.
Börje Ekholm kommer nu att fortsätta med besparingsarbetet på Ericsson. Det närmaste året skall företaget banta utgifterna med 10 miljarder kronor.
Ericssons omsättning för kvartal 2 blev 49 939 miljoner kronor. Rörelseresultatet blev -1 233 miljoner kronor. Resultatet före skatt blev -1 172 kronor och efter skatt -996 miljoner kronor. Resultatet per aktie blev -0:31 kronor 0:49 kronor.
Ericssonaktien dök från drygt 61 kronor igår till strax över 54 kronor idag. Det innebär att det mesta av de senaste månadernas uppgång är utraderad, även om det är en bit kvar till bottennoteringen runt 44 kronor från slutet av oktober förra året.

2 Responses to “Uselt resultat för Ericsson”

  1. skulle inte förvåna om detta är planerat, för att, ”på goda grunder”, kunna säga upp folk och sedan ersätta dem med konsulter som snabbt kan fasas ut vid behov.

  2. På något sätt förvånar det mig inte att Ericsson går knackigt. Visst påverkar ”yttre” skäl som prispress på marknaden och att nya asiatiska aktörer kommer med mer innovativa produkter etc. Men jag misstänker starkt att det även finns ”inre” skäl också. Man utnyttjar inte den fantastiska kompetens som faktiskt finns inom företaget på ett bra sätt. Jag får ett intryck av att man på många sätt lite lättvindigt och ständigt försöker organisera bort de synliga problemen – utan att se de verkliga grundorsakerna till dessa. Detta i någon sorts desperation över att man inte lyckas få riktig fart på skutan och trängtar efter snabba resultat att visa upp för aktiemarknaden. Kompetens tycks värderas väldigt lågt när ekonomerna styr. Ett exempel är när verksamheter ”ständigt” flyttas runt på olika sajter – och i Sverige flyttas de främst utrikes – med ofta ganska grumliga motiveringar. Skickliga och lojala medarbetare blir då ”plötsligt” av med jobbet som flyttar utrikes någonstans. Och därute ”någonstans” får någon utan tillräcklig kunskap lika ”plötsligt” detta jobb i sitt knä. På båda sidor lägger företaget då nytt jobb i händerna på de inblandade och lyckas därmed med bedriften att förvandla kompetenta medarbetare på sina områden – till nybörjare på nya områden. Och säger då som skäl att det är bra att ”lära sig nya saker”. Må vara – om man byter jobb av fri vilja – men när omorganisationskarusellen rusar på är det tyvärr många som blir ”påtvingade” en ny roll där alternativet annars är att hamna i en pott som ligger risigt till vid nästa neddragning. Det säger sig själv att sådant med tiden är förödande för den samlade kompetensnivån inom företaget och leder till sämre resultat för företaget än annars. Förutom att det också riskerar att kraftigt skadskjuta lojaliteten, kreativiteten och engagemanget för sitt jobb inom företaget. Jag tror tyvärr att vi nu ser konsekvenserna av de otal neddragningar och omflyttningar som har skett inom företaget sedan millennieskiftet – främst i Sverige – där man i många fall haft de skickligaste och mest kompetenta och lojala medarbetarna. Lägg därtill dåligt ledarskap i vissa delar av företaget, ekonomiska åtstramningar ”överallt”, en arbetsmetodik och arbetsmiljö som bitvis främjar stress och interna IT-system som i all hast introduceras och som knäcker arbetslusten, kreativiteten och flexibiliteten i möjligheten att utföra sitt jobb. Efter nästan 38 år på företaget som anställd fick jag lämna företaget 2015 vid en neddragning och jag har under åren sett mer än nog av märkliga saker hända för att kunna fylla en hel bok. Dock efter millennieskiftets inledande konvulsioner då antalet anställda halverades tycks det mig som att kortsiktigheten i främst ekonomiska termer, utan tillräcklig konsekvensanalys/uppföljning, tagit överhanden på ett sätt som inte fanns tidigare. Som aktieägare tror jag dock fortfarande på företaget – ett företag som lyckats ta sig igenom många kriser under åren – och jag hoppas ledningen under Börje Ekholms styre bättre vårdar och värderar den kompetens, lojalitet och engagemang som faktiskt finns, jämfört med tidigare. Då tror jag framtiden på sikt ljusnar betydligt mer för företaget!