Unikt svenskt måninstrument ställs ut på Tekniska museet

Posted on juni 26th, 2019 by Göte Fagerfjäll

I veckan överlämnade Institutet för rymdfysik, IRF, en modell av det unika måninstrument Advanced Small Analyzer for Neutrals, ASAN, till Tekniska museet i Stockholm. Instrumentet befinner sig på ytan av månens baksida och är det första svenska vetenskapliga instrumentet någonsin på månen. Modellen ställs ut på museet med start den 7 juli.


Stas Barabash, föreståndare för Institutet för rymdfysik, IRF, överlämnar en testmodell av måninstrumentet ASAN till Peter Skogh, museidirektör för Tekniska museet. Foto: Annelie Klint Nilsson, IRF

På plats på Tekniska museet för att överlämna ASAN fanns Stas Barabash, föreståndare för IRF.
– Det gläder mig att IRF:s vetenskapliga instrument ställs ut bredvid den svenska Hasselbladskameran som fanns på månen för 50 år sedan. Jag hoppas att de tillsammans väcker inspiration om rymden hos unga besökare, säger Stas Barabash.
IRF är ett världsledande forskningsinstitut som har byggt rymdinstrument sedan början av rymderan 1957 och institutet har studerat månen i mer än 15 år. IRF blev tillfrågad av Kina att bidra till det kinesiska programmet för att studera månens yta.
Den kinesiska rymdfarkosten Chang´e4 bar med sig instrumentet när den landade på baksidan av månen den 3 januari. Nu är ASAN monterad på en rover som kör omkring på månens baksida och instrumentet mäter hur strömmen av laddade partiklar från solen växelverkar med månytan.
– Med ASAN på månytan fortsätter IRF sin framgångsrika månforskning för att förbättra vår förståelse för vår närmaste kosmiska granne, säger Martin Wieser, forskare och huvudansvarig för ASAN på IRF.
Instrumentet har utvecklats och byggts vid IRF:s huvudkontor i Kiruna i samarbete med det kinesiska nationella rymdforskningscentret NSSC.

Filed under: SvenskTeknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Sverige är fortfarande bäst

    I media framställs numera alltid Sverige som ”sämst i klassen” när det gäller klimat- och miljöfrågor. Det är ingen ände på eländet och klimatjournalisterna bjuder över varandra när det gäller att klaga på att vi inte når våra mål. Men i den verkliga verkligheten är vi fortfarande klart bäst i klassen både vad gäller miljö och klimat och vi har utsläppsnivåer som andra industriländer bara kan drömma om. Men vad hjälper det att vara dubbelt så bra som de andra när våra politiker lovat att vi skall vara ännu bättre. Vi lyckas med konststycket att vara i särklass bäst och ändå tvingas böta för att vi inte uppfyller våra idiotiska löften. Snacka om ”Die dummen Schweden”.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (810 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.