Fabriken för kiselkarbidskivor (SiC wafers), på Händelö utanför Norrköping, hamnar nu i europeiska händer. ST Microelectronics köper 55 procent av aktiestocken från den kinesiska investeringsfond som har ägt Norstel sedan 2016. Om ST utnyttjar sin option på resten kommer slutsumman att hamna på 137,5 miljoner dollar.

Sedan 1993 hade KTH och Linköpings universitet, med stöd av Okmetic och ABB, ett samarbete för att utveckla SiC-halvledare i Sverige.

Ett avgörande steg för att sätta upp en kommersiell tillverkning av SiC-skivor togs av den grupp forskare som leddes av professor Erik Janzéns ledning vid Linköpings universitet: HTCVD, High Temperature Chemical Vapor Deposition (högtemperaturs kemisk deponering i ångfas). Tekniken kunde ersätta sublimeringstekniken, som innebär att pulver av kol och kisel förångas. Ångan kristalliseras mot en frökristall av kiselkarbid. Problemet är att vartefter som pulvret konsumeras ändras villkoren för tillväxt. Därför är det svårt att styra processen.

HTCVD-metoden innebär i stället att man utgår från gaserna silan SiH4) och eten (C2H4). Det gör att man kan styra ett kontinuerligt flöde varvid kol och kisel kristalliseras mot frökristallen under kontrollerade förhållanden.

1995 inkom patentansökan för HTCVD.

Kisel- och galliumarsenidskivor
Outokompu ägde Okmetic Oyj, tillverkare av kiselskivor i Finland och  Semitronic AB, som utvecklade material i Galliumarsenid.

Företaget blev senare den svenska delen av Okmetic som gick in som minoritetsägare när Norstel startades. Övrig finansiering kom från tre riskkapitalbolag, Eqvitec, Northzone och Creandum jämte 60 miljoner i stöd under tre år från Innovationssystem, Vinnova, och Energimyndigheten. Norrköpings kommun satsade 50 miljoner kronor i nya lokaler för fabriken.

Fabriken på Händelö 2006

CREE är den kommersiella tillverkare av SiC-wafers som har varit med längst och har behållit sin ledande position.

– Vi räknar med att bli en klar tvåa. Det bygger på det faktum att HTCVD är en mycket renare process än sublimeringsprocessen.

Så segervisst uttryckte sig Asko Vehanen, dåvarande vd för Norstel, då jag intervjuade honom sommaren 2006.

Men utveckling av såväl teknik som marknad tar ofta längre tid än beräknat. 2009 tvingades företaget till rekonstruktion. Fouriertransform tog över och processerna tvingades utvecklas med en stor insats av statliga pengar.

Kinesisk ägare
En kinesisk investeringsfond tog över 2016 och såg ut att bli Norstels räddning. Men händelseutvecklingen tog en ny riktning då den svenska myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP) insåg att det kunde handla om att överföra avancerad teknik militärt. Bakom den kinesiska investeringsfondån låg troligen den kinesiska staten (Källa: SvD 18 dec 2018) och det fanns planer på att överföra tekniken till en liknande fabrik i Kina.

ST räddar verksamheten
Att ST nu går in som ägare förändrar radikalt förutsättningarna för att lyckas. ST satsar stort på den spirande marknaden för elbilar, där kiselkarbidkomponenter kommer att spela en avgörande för utvecklingen.

Så sent som i januari i år slöt CREE och ST ett mångårigt avtal som innebär att CREE för en kvarts miljard dollar kommer att förse ST med SiC-wafers, med eller utan epitaxi.

Jean-Marc Chery, vd och styrelseordförande sade då:
– Vi är det enda halvledarföretag som har fordonsanpassade SiC-halvledare i massproduktion. Och vi kommer att trycka på för att öka vår SiC-försäljning, såväl vad gäller volym som applikationsbredd. Vi skall bli ledande på en marknad som vi uppskattar till mer än 3 miljarder dollar år 2025.

Nu säger han:
– Med majoritetsägande i Norstel tar vi nästa steg för att stärka vårt ekosystem inom kiselkarbid för att öka vår flexibilitet, höja yield och kvalitet och långsiktigt stödja utveckling och affärer.

Historisk återkomst
Sist litet kuriosa: På 60-talet tillverkade SGS Microelectronics bipolära transistorer i Märsta, norr om Stockholm. 1987 slogs SGS Microelectronics samman med Thomson Semiconductors och bildade SGS- Thomson Microelectronics, det som sedan 1998 kom att heta ST Microelectronics.

Andra gången gillt?

Filed under: Svensk Ekonomi